Öppna huvudmenyn

Knut Lindberg

svensk friidrottare och fotbollsspelare

Knut "Knatten" Lindberg, född 2 februari 1882 i Göteborg, död 6 april 1961 i Göteborg[1], var en svensk friidrottare och fotbollsspelare. Han tävlade för Örgryte IS.

Knut Lindberg
Knut Lindberg

Knut Lindberg.

Friidrott, herrar
OS
Silver Aten 1906 Spjutkastning[1]
Silver Stockholm 1912 4x100 m[1]
Svenska mästerskap
Guld 1902 100 meter[2]
Guld 1904 100 meter[2]
Guld 1905 100 meter[2]
Guld 1906 100 meter[2]
Guld 1907 100 meter[2]
Guld 1908 100 meter[2]
Guld 1909 100 meter[2]
Guld 1911 100 meter[2]
Guld 1912 100 meter[2]
Guld 1908 200 meter[3]
Guld 1909 200 meter[3]
Silver 1911 200 meter[3]
Guld 1912 200 meter[3]
Guld 1907 110 meter häck[4]
Guld 1908 110 meter häck[4]
Guld 1909 110 meter häck[4]
Silver 1902 Stafett 4x100 meter[5]
Guld 1903 Stafett 4x100 meter[5]
Guld 1904 Stafett 4x100 meter[5]
Silver 1906 Stafett 4x100 meter[5]
Guld 1907 Stafett 4x100 meter[5]
Guld 1908 Stafett 4x100 meter[5]
Guld 1909 Stafett 4x100 meter[5]
Guld 1911 Stafett 4x100 meter[5]
Guld 1912 Stafett 4x100 meter[5]

Lindberg var en av Sveriges första stora och internationellt berömda idrottsmän. Han deltog i de extrainsatta och inofficiella OS-mästerskapen 1906 i Aten där han bl.a. erhöll en silvermedalj i spjutkastning och i de Olympiska sommarspelen 1912 i London med en silvermedalj i stafett som bästa resultat.

Inofficiellt världsrekord 1906-1914 på 100 meter med 10,6 sek. Svenskt rekord på 100 meter 1906–1936, 200 meter 1908–1914 och 110 meter häck 1907–1908.

Erövrade 27 svenska mästerskap varav 5 i fotboll.

Han utsågs 1928 (retroaktivt) till Stor grabb nummer 9 i friidrott.[6][7]

KarriärRedigera

1902 vann Lindberg SM100 meter för första gången på tiden 12,0 s. Han deltog sedan i 9 av 11 SM på 100 meter mellan 1902 och 1912 och vann samtliga varav sex i rad åren 1904-1909. Tiderna för alla loppen var 12,0 - 11,8 - 11,6 - 11,2 - 11,0 - 11,4 - 10,8 - 11,1 - 10,9 s.

Den 5 augusti 1906 tangerade Lindberg Harald Andersson-Arbins inofficiella svenska rekord på 100 meter från 1896 (10,8 s). Den 26 augusti samma år förbättrade han rekordet till 10,6 s, en tid som kom att bli omdiskuterad men ändå stod sig som inofficiellt världsrekord fram till 1914 då internationella idrottsförbundet till slut underkände den. Rekordet kvarstod dock som svenskt rekord, erkänt som officiellt svenskt rekord från och med 1907 av Svenska Idrottsförbundet, fram till 1936 då det underskreds av Lennart Strandberg.

Vid extra-OS i Aten 1906 tog Lindberg silvermedalj i spjutkastning på 45,17 m efter Eric Lemming. På 100 meter deltog han som ende europé i finalen men kom sist (sexa), och i femkamp kom han femma med platssiffra 37.

Mellan 1907 och 1909 vann Lindberg tre raka svenska mästerskap på 110 meter häck på tiderna 16,6, 16,5 och 16,8 s. Den 24 augusti 1907 slog Lindberg Oscar Lemmings svenska rekord på 110 meter häck från 1904 (16,2 s) genom att springa på 16,1 s i Karlstad.[8]

Under åren 1908-1912 vann Lindberg SM på 200 meter tre gånger – 1908, 1909 och 1912 (23,8, 23,2 resp. 22,6 s) – och vann ett silver 1911.

Den 13 september 1908 förbättrade Lindberg i Göteborg Herman Lindqvists svenska rekord på 200 meter från 23,2 till 22,8 s. Han behöll rekordet till 1911 då Thure Persson sprang på 22,6 s.[8]

Vid OS i London 1908 var han med på 100 meter och 200 meter men blev utslagen i försöken. I spjutkastning (fristil) blev han oplacerad. Han var även med i stafettlaget på 1600 meter ("stafettmedley", 200+200+400+800 meter) ihop med Sven Låftman, Knut Stenborg och Evert Björn men laget blev utslaget i försöken. Lindberg borde varit självskriven i det fotbollslag som skulle representera Sverige i 1908 års olympiska spel men de många stridigheter som föregick uttagningarna resulterade i att Lindberg ställdes utanför truppen.

Vid OS i Stockholm 1912 deltog Lindberg på både 100 meter och 200 meter men blev utslagen i semifinalerna. Han var även med i det svenska stafettlaget på 4x100 meter (ihop med Thure Persson, Charles Luther och Ivan Möller) som tog silver på 42,6 s.

Utanför karriärenRedigera

Lindberg arbetade som bokhållare i Trädgårdsföreningens Fröhandel.[9]

Lindberg dömdes för ett rått mord 1910 efter att ha slagit ihjäl en taxichaufför men han fick en rejäl straffreduktion och klarade sig undan med sju månaders straffarbete.[9] Kanske berodde detta på att han var en av landets mest kända idrottsman, kanske för att hans försvarsadvokat Berndt Drakenberg åstadkom ett underverk genom att misstänkliggöra offret.[10]

RekordRedigera

Världsrekord (inofficiella)Redigera

Europarekord (inofficiella)Redigera

Svenska rekordRedigera

Personliga rekordRedigera



KommentarerRedigera

  1. ^ Resultatet var inofficiellt rekord då det sattes men godkändes som första svenska officiella rekord år 1907
  2. ^ 100 cm häckar

ReferenserRedigera

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b c] Knut LindbergSveriges Olympiska Kommittés webbplats
  2. ^ [a b c d e f g h i] Wiger 2006, s. 36
  3. ^ [a b c d] Wiger 2006, s. 40
  4. ^ [a b c] Wiger 2006, s. 94
  5. ^ [a b c d e f g h i] Wiger 2006, s. 149
  6. ^ friidrott.se:s Stora Grabbar-sida Läst 2014-09-22
  7. ^ Stora grabbars märke Arkiverad 6 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2014-09-22
  8. ^ [a b c d e] Swedish Athletic Page (track), läst 2015-09-15
  9. ^ [a b] Dråpet på Danska Vägen
  10. ^ Borås tidning Arkiverad 3 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2014-09-22
  11. ^ [a b c] Holmberg 2009, s. 34
  12. ^ [a b] Världsrekordutveckling 100 m på Brinkster, läst 2015-09-15
  13. ^ [a b] Europarekordutveckling 100 m på Brinkster, läst 2015-09-15
  14. ^ [a b c d e] Personsida på Brinkster, läst 2015-09-14 (inloggning krävs)
  15. ^ Holmberg 2009, s. 386
  16. ^ Holmberg 2009, s. 403
  17. ^ Holmberg 2009, s. 412

Tryckta källorRedigera

  • Wiger, Erik (2006). Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 91-631-9065-6 
  • Holmberg, Bengt (2009). Sverigebästa genom tiderna i friidrott. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 978-91-977146-3-1 
Företrädare:
10,8 s Luther Cary, USA (1891–1906),
Harald Andersson-Arbin (1896–1906),
Isaac Westergren (1898-1906), Carl Ljung (1900-1906),
Eric Frick (1903) med flera
Världsrekordhållare på 100 meter (inofficiell)
10,8-10,6 s Knut Lindberg (1906–1911) med flera
Efterträdare:
10,5 s Emil Ketterer, Tyskland (1911–1912) med flera
Företrädare:
10,8 s Cecil Lee, Storbritannien (1892–1906),
Harald Andersson-Arbin (1896–1906),
Isaac Westergren (1898-1906), Carl Ljung (1900-1906),
Eric Frick (1903) med flera
Eurparekordhållare på 100 meter (inofficiell)
10,8-10,6 s Knut Lindberg (1906–1911) med flera
Efterträdare:
10,5 s Emil Ketterer, Tyskland (1911–1912) med flera
Företrädare:
11,0–10,8 s Harald Andersson-Arbin (1890/1892–1898)
Svensk rekordhållare på 100 meter (inofficiell)
10,8-10,6 s Knut Lindberg (1906–1907)
Efterträdare:
---
Företrädare:
---
Svensk rekordhållare på 100 meter (officiell)
10,6 Knut Lindberg (1907–1936)
Efterträdare:
10,6–10,3 Lennart Strandberg (1935–1972)
Företrädare:
23,2 Herman Lindqvist 1905–1908
Svensk rekordhållare på 200 meter (officiell)
22,8 Knut Lindberg (1908–1914)
Efterträdare:
22,6 Thure Persson (1911–1914)
Företrädare:
16,2 Oscar Lemming 1904–1907
Svensk rekordhållare på 110 meter häck (officiell)
16,1 Knut Lindberg (1907–1908)
Efterträdare:
16,0 Axel Ljung (1908–1911)
Företrädare:
Algot Friman (1901)
Svensk mästare på 100 meter
Knut Lindberg (1902)
Efterträdare:
Emil Andersson (1903)
Företrädare:
Emil Andersson (1903)
Svensk mästare på 100 meter
Knut Lindberg (1904-1909)
Efterträdare:
Viktor Beijbom (1910)
Företrädare:
Viktor Beijbom (1910)
Svensk mästare på 100 meter
Knut Lindberg (1911-1912)
Efterträdare:
Charles Luther (1913)
Företrädare:
---
Svensk mästare på 200 meter
Knut Lindberg (1908-1909)
Efterträdare:
Erik Lindholm (1910)
Företrädare:
Ivan Möller 1911
Svensk mästare på 200 meter
Knut Lindberg (1912)
Efterträdare:
Thure Persson (1913)
Företrädare:
Paul Lidvall 1906
Svensk mästare på 110 meter häck
Knut Lindberg (1907-1909)
Efterträdare:
Ivan Möller (1910-1912)