Sten Lennart Kvarnström, född 1 april 1915 i Linköping, död 20 januari 1982 i Göteborgs domkyrkoförsamling[1], var en svensk arkitekt och professor.

Lennart Kvarnström
Lennart Kvarnström (t.v.)
Född1 april 1915
Linköping, Östergötland
Död20 januari 1982 (66 år)
Göteborgs domkyrkoförsamling
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragArkitekt SAR och professor
MakaIngegärd Wahlström
(g. 1941–1958; änkling)
Marianne Gustavsson
(g. 1963–1968; skild)
Lenamaria Witthoff
(g. 1969–1975; skild)
SläktingarLena Kvarnström (dotter)
Gunilla Kvarnström (dotter)
Nordengatan 17 i Norrköping, 1964. från entrésidan
Nordengatan 17 i Norrköping, 1964. från trädgårdssidan

Biografi redigera

Lennart Kvarnström var son till stationsinspektor Filip Kvarnström och Eva, ogift Gasslander. Han tog examen vid Norrköpings tekniska gymnasium 1936 och avlade reservofficersexamen 1940.[2] Åren 1937–1950 var anställd hos bland andra arkitekterna Nils Einar Eriksson och Erik Friberger i Göteborg. Han företog också ett flertal studieresor i Västeuropa och England. Kvarnström var stadsarkitekt i Råda kommun på 1940-talet.[3] Han var byggnadskonsulent i Angered, Nödinge, Råda och Tuve kommuner fram till 1960.[4]

1951 bedrev han ett eget arkitektkontor och 1952–1960 var han chefsarkitekt vid Göteborgs Förorters Arkitektkontor. Han invaldes, på andra meriter än traditionell arkitektexamen, i Svenska Arkitekters Riksförbund 1954 och fick stadsarkitektsbehörighet 1959. Från 1960 drev han i egen firma i Göteborg. Den övertogs av de anställda 1966 som Sveriges första kollektivägda arkitektkontor.[5]

Vidare var han verksam vid olika lärosäten. Vid Chalmers Tekniska högskola var han assistent 1956–1959 och tillförordnad laborator 1959–1961. Vid Socialhögskolan i Göteborg var han lärare 1958–1965. Slutligen var han professor i arkitektur vid Lunds tekniska högskola 1965–1981.[2]

Lennart Kvarnström ritade bland andra Vivallaområdet i Örebro (tillsammans med Bertil Hultén), ett radhusområde i Mölnlycke, centrumbebyggelse i Mölnlycke och Finngösahuset i Partille (1957–1958).

Första gången gifte han sig 1941 med förskolläraren och konstnären Ingegärd Wahlström (1915–1958), dotter till konstnären Filip Wahlström och Anna Dahlin.[6] De fick två döttrar: Lena Kvarnström (född 1943), textildesigner och huvudlärare i modeBeckmans, samt Gunilla Kvarnström (född 1946), konstnär och barnboksillustratör.[6]

Andra gången var han gift 1963–1968 med Marianne Gustavsson (1917–2001),[1] dotter till Uno Gustavsson och Elsa Söderqvist.[6]

Tredje gången var han gift 1969–1975 med arkitekten Lenamaria Witthoff[2] (född 1943),[7]. De fick en son[8] och en dotter[9].

I Mölnlycke centrum finns Lennart Kvarnströms plats.

Bibliografi redigera

  • Kvarnström, Lennart (1977). Trappor = [Stairs] : en sammanställning av delrapporter rörande trappor och trappgående. T / Statens råd för byggnadsforskning, 99-0136496-5 ; 1977:3. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. Libris 7416071. ISBN 91-540-2637-7 
  • Ericson, Lars; Kvarnström Lennart (1978). Svängda - eller raka trappor: en kritisk studie. Rapport / Byggforskningen, 0346-5616 ; 1978:74. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. Libris 7416303. ISBN 91-540-2897-3 
  • Kvarnström, Lennart; Ericson Lars (1980). Spiraltrappan: en diskussion om risker och rörelser. Institutionsrapport / Arkitektur 1 B, Lunds tekniska högskola ; 26. Libris 3204010 

Källor redigera

  • Lennart Kvarnström död, Svenska Dagbladet 27 januari 1982, undertecknat Hasse Fridell

Noter redigera

  1. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ [a b c] Kvarnström, S Lennart, professor, Lund i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1977 / s 557.
  3. ^ http://www.gp.se/nyheter/västsverige/arkitekt-hedras-på-ny-plats-1.721392
  4. ^ https://digitaltmuseum.org/011034076702/kvarnstrom-lennart-1915-1982
  5. ^ Kvarnström Arkitektkontor AB (1951 – ) Riksarkivet
  6. ^ [a b c] KVARNSTRÖM, S LENNART, professor, arkitekt SAR, Lund i Vem är Vem? / Skåne, Halland, Blekinge 1966 / s 448.
  7. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  8. ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  9. ^ Sveriges befolkning 1980. Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2004. Libris 9632925. ISBN 91-87676-37-0 

Externa länkar redigera