Lars Thunberg
Lars Anders Thunberg, född 9 juli 1928 i Sankt Görans församling, Stockholm, död 29 november 2007 i Sigtuna församling, Stockholms län,[5] var en svensk präst, teolog, författare och översättare.
| Lars Thunberg | |
| Född | 9 juli 1928[1] S:t Görans församling[2][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 29 november 2007[1][2] (79 år) Sigtuna församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Sysselsättning | Översättare |
| Maka | Anne-Marie Thunberg (g. 1954–2005)[3] |
| Föräldrar | Oscar Thunberg |
| Utmärkelser | |
| Stefansmedaljen (1993)[4] | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Han var son till bankdirektör Oscar Thunberg och Greta Winqvist. Han blev fil. kand. 1950, prästvigd 1954 för Västerås stift, teol. dr 1965, var direktor för Nordiska ekumeniska institutet från 1967 och docent i dogmatik med symbolik i Uppsala från 1970, senare docent i Århus. Han skrev litteraturkritik i Vestmanlands Läns Tidning och Vår lösen. Han var ledamot av Nathan Söderblom-Sällskapet. Han var gift med Anne-Marie Thunberg (1923-2005).
"Med ett estetiskt genomarbetat språk o en naturbunden symbolism uttrycker T i en rad diktsaml sin livssyn, präglad av humanism o religiös övertygelse." (Litteraturlexikon, 1974)
Thunberg har författat tre psalmer i Den svenska psalmboken 1986: nr 163 På lidande byggd är Guds kyrka, 192 Nu sjunker bullret och 425 Tidens mått har fyllts till randen.
Bibliografi (urval) redigera
- Poesi
- Ljuvare än honung (1957)
- Solbegängelse (Rabén & Sjögren, 1960)
- Hos det outgrundliga (Rabén & Sjögren, 1962)
- Havets odling (Gummesson, 1963)
- Kristens resa: kortdikter (Gummesson, 1965)
- Anden och stenen (Gummesson, 1970)
- Återvinning (Gummesson, 1976)
- Tärningskastet: dikter om ett mellanspel (Gummesson, 1978)
- Men hjärtat växer (Gummesson, 1982)
- Fredens nya namn (Verbum, 1987)
- Den vita vreden och andra dikter (Proprius, 1991)
- Startbana: en omvändelsesvit (Proprius, 1996)
- Saken, ljuset, skuggan (Proprius, 1997)
- Varsamhetens credo: två sviter och en halv (Proprius, 1999)
- Spanat och mottaget: valda dikter 1957-1999 (i urval och med efterord av Lennart Sjögren) (Proprius, 2001)
- Väntesak: dikter (Proprius, 2003)
- Teologi
- Välfärdsstat och kristen människosyn (Sveriges kristliga studentrörelse, 1956)
- Världsekumenik (1961)
- Microcosm and mediator. The theological anthropology of Maximus the Confessor. '(Acta Seminarii neotestamentici Upsaliensis 25. (1965, 2:a uppl. 1995).
- Makten att vara människa: om brott, straff, våld och mänskligt värde (tillsammans med Anne-Marie Thunberg) (Gummesson, 1972)
- Mänsklighetstanken i äldre och nyare teologi (Almqvist-Wiksell, 1974)
- "Det saliga bytet": frälsningsschema och frälsarbild i teologihistorien (Uppsala universitet, 1977)
- Man and the cosmos: the vision of St. Maximus the Confessor (St. Vladimir's Seminary Press, 1985)
- Människan och kosmos: Maximos Bekännarens teologiska vision (Artos, 1999)
- Den gudomliga ekonomin: fornkyrkliga perspektiv (Artos, 2001)
- Äkta kristendom?: från fornkyrkan till vår tid (Artos & Norma, 2005)
- Redaktör
- Kyrka, revolution, struktur (red. av Anne-Marie och Lars Thunberg) (Gummesson, 1966)
- Präst och samhälle (Geber, 1972)
- Enhetens framtidsväg: dokument från de internationella romersk-katolsk/evangelisk-lutherska studiekommissionerna (Kyrkans internationella studieavdelning, 1988)
- Översättningar
- Det kristna samvetet och kriget: en undersökning av amerikanska teologer och kyrkomän (The Christian conscience and war) (översatt tillsammans med Anne-Marie Thunberg) (Lindblad, 1957)
- Tid att handla: elva boerteologer om Sydafrikas rasproblem (Delayed action) (översatt tillsammans med Anne-Marie Thunberg) (Diakonistyrelsen, 1962)
- Ernesto Cardenal: Latinamerikanska psalmer (Gummesson, 1969)
- Ernesto Cardenal: En bok om kärleken (Vida en el amor) (Gummesson, 1971). Ny uppl. Veritas, 2003, med titeln Kärleken övergår allt
- Paul Evdokimov: Den dåraktiga gudskärleken (Artos, 2001)
Källor redigera
- Svenskt författarlexikon. 1956-1960, s. 414
- Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år (Natur och kultur, 1974), s. 224)
Noter redigera
- ^ [a b c] Sveriges dödbok, 19280709-6918 Thunberg, Lars Anders, läst: 25 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Thunberg, Lars Anders, läst: 5 oktober 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, Thunberg, Lars Anders, läst: 5 oktober 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.svenskakyrkan.se , läst: 5 oktober 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges Släktforskarförbund