Lars Lindgren (1926–1986)
Lars Lindgren, ursprungligen Blomberg, född 4 december 1926 i Köpenhamn i Danmark,[1] död 22 juli 1986 i Lidingö församling i Stockholms län,[2] var en svensk ingenjör och medarbetare i Tre Lindgren AB, som sedermera gick upp i våra dagars Astrid Lindgren AB.
| Lars Lindgren | |
| Född | Lars Blomberg 4 december 1926 Köpenhamn, Danmark |
|---|---|
| Död | 22 juli 1986 (59 år) Lidingö församling, Stockholms län |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Ingenjör |
| Känd för | Drev tillsammans med modern och hustrun Tre Lindgren AB som förvaltade Astrid Lindgrens teater- och filmrättigheter |
| Maka | Inger Wingren (gift 1950–1961; skild) Marianne Johansson (gift 1961–1986; hans död) |
| Föräldrar | Reinhold Blomberg Astrid Lindgren |
| Släktingar | Gunnar Ericsson (morbror) Stina Hergin (moster) Ingegerd Lindström (moster) Karin Nyman (syster) Nils Nyman (systerson) Olle Nyman (systerson) |
Biografi
redigeraLars Lindgren var utomäktenskaplig son till tidningsmannen Reinhold Blomberg och författaren Astrid Lindgren.[3] Han föddes på Rigshospitalet i Köpenhamn där kvinnor tilläts föda utan att behöva avslöja faderns namn. Sina första tre år tillbringade han i Brønshøj utanför Köpenhamn som fosterson hos fru Stevens. Detta skedde eftersom fadern, som låg i skilsmässa, riskerade åtal för horsbrott och modern valt att lämna hemstaden Vimmerby. I efterhand fick Lars Lindgren dock ställning som trolovningsbarn och därmed arvsrätt efter sin far. Efter några månader hos modern i Stockholm och drygt ett år hos morföräldrarna i Näs utanför Vimmerby kunde han som femåring definitivt återförenas med modern när hon gifte sig med direktören Sture Lindgren, vars efternamn han också fick.[3]
Omständigheterna kring Lars Lindgrens tillblivelse och tidiga barnaår anses ha haft betydelse för melankolin i moderns författarskap och hennes återkommande berättelser om övergivna pojkar som söker och slutligen också finner en fadersgestalt.[4] "Författare hade jag nog blivit i alla fall, men inte en världsberömd författare", har hon själv kommenterat saken.[3]
I unga år utbildade han sig till ingenjör.[5][6] Han drev bolaget Tre Lindgren AB 1968–1986, vilket bevakade upphovsrättsliga och finansiella frågor när det gäller Astrid Lindgrens verk i form av teater och film.[7] I bolaget samarbetade han med modern och hustrun Marianne Lindgren, därav namnet Tre Lindgren. Bolaget slogs senare samman med Saltkråkan AB som även bevakar Astrid Lindgrens litterära upphovsrätt.
Lars Lindgren var halvbror till översättaren Karin Nyman. Han var också systerson till Gunnar Ericsson, Stina Hergin och Ingegerd Lindström. Vidare är han morbror till Nils Nyman och Olle Nyman.
Familj
redigeraLindgren var 1950–1961 gift med ingenjören Inger Wingren (1930–2015) och fick med henne sonen Mats. Från 1961 till sin död var han gift med Marianne Johansson (1937–1995) och fick med henne dottern Annika och sonen Anders.[8] Barnen är engagerade i de olika Astrid Lindgren-bolagen, där mest Annika Lindgren varit ett ansikte utåt i sin roll som förläggare.
Han avled av en hjärntumör och är begravd på gamla delen av Lidingö kyrkogård tillsammans med andra hustrun.[9]
Källor
redigera- ^ Dansk folkbokföring
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ [a b c] Jens Fellke: För pappans skull Dagens Nyheter Kultur 5 december 2007. Åtkomst 7 maj 2016.
- ^ Lena Kåreland: Vägen till Bullerbyn kantades av melankoli Svenska Dagbladet 9 december 2014. Åtkomst 7 maj 2016.
- ^ Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital
- ^ Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital
- ^ Barnbarnen tar hand om Astrids miljonarv Artikel av Linda Flood i Expressen 7 december 2013. Åtkomst 25 april 2016.
- ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1
- ^ Begravda i Sverige (Version 2.0). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2012. Libris 13517533. ISBN 9789187676710