Öppna huvudmenyn

Lars Åkerhielm den yngre

svensk politiker

Albert Lars Evert Åkerhielm af Blombacka (i riksdagen kallad Åkerhielm af Blombacka i Stockholm), född 14 april 1846 i Stockholm, död 7 maj 1920 i Engelbrekts församling,[1][2] var en svensk friherre, ämbetsman och politiker.

Lars Åkerhielm


Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod
1891-1913
Valkrets Göteborgs och Bohus läns valkrets
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av första kammaren

Ämbetsperiod
28 september 1888–27 oktober 1899
Monark Oscar II
Statsminister Gillis Bildt
Gustaf Åkerhielm
Erik Gustaf Boström

Född Albert Lars Evert Åkerhielm af Blombacka
14 april 1846
Hedvig Eleonora församling, Stockholm
Död 7 maj 1920 (74 år)
Engelbrekts församling, Stockholm[1]
Nationalitet Sverige Svensk
Politiskt parti Första kammarens protektionistiska parti (1891-1911)
Övrig politisk
anknytning
Första kammarens nationella parti (1912-1913)
Utbildning Examen till rättegångsverken 1869
Alma mater Uppsala universitet
Yrke Friherre
Kansliråd
Statsråd
Ministär Regeringen Gillis Bildt
Regeringen Åkerhielm
Regeringen Boström I

BiografiRedigera

Det blivande statsrådet Lars Åkerhielm var son till Claës Edvard Åkerhielm af Blombacka och dennes hustru Gustafva Vilhelmina född Askerbom. Han blev student vid Uppsala universitet 1863 och tog hovrättsexamen 1869. 1869 blev han auskultant i Svea hovrätt samt extra ordinarie notarie samma år och blev vice häradshövding 1872. 1873 blev Åkerhielm tillförordnad förste riddarhuskanslist. 1874-1876 var han notarie i Första kammarens kansli. 1874 blev han amanuens i ecklesiastikdepartementet och tillförordnad kanslisekreterare i Finansdepartementet 1876. 1878-1899 var han kansliråd och byråchef i finansdepartementet, och expeditionschef 1888. Han blev tillförordnad riddarhussekreterare 1880 samt var riddarhussekreterare och ombudsman för riddarhuset 1884-1889.[3]

Han rekryterades av statsminister Gillis Bildt till att bli konsultativt statsråd 28 september 1888 till 27 oktober 1899,[4] och tjänstgjorde därefter under denne samt efterträdarna Gustaf Åkerhielm och E. G. Boström.

Åkerhielm avgick hösten 1899 och blev därefter av Boströmregeringen utnämnd till president i kammarrätten och satt där till 1911. Han var även en aktiv riksdagspolitiker och betrodd förtroendeman inom det högkonservativa, protektionistiska majoritetspartiet i Första kammaren för Göteborgs och Bohus läns valkrets. Under unionskrisen 1905 var han Första kammarens vice talman under den urtima riksdagen. Han var ordförande i styrelsen för AB Separator 1900-1911 samt ordförande i centralstyrelsen för Skandinaviska kredit AB 1911-1917.[3]

FamiljRedigera

1873 gifte han sig med Hulda Charlotta Nyström (född 1849 i Göteborg, död 1909 i Raus församling i Malmöhus län) och paret fick fem barn: Charlotte Marianne (född 1874), Elisabeth (född 1876), Carl Evert (född 1878), Ebba Margareta (född 1882) och Samuel Lars (född 1887).[3]

UtmärkelserRedigera

Svenska utmärkelserRedigera

Utländska utmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, sida 176-177

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Tvåkammarriksdagen 1867-1970 anger Erska församling i Älvsborgs län som dödsplats.
  2. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  3. ^ [a b c] Tvåkammarriksdagen 1867-1970
  4. ^ Almanack för alla.. Stockholm: Norstedt. 1912. Libris länk , s. 59
  5. ^ [a b c d] Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 738 
  6. ^ [a b c] Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1915
Företrädare:
August Östergren
President i Kammarrätten
1899–1911
Efterträdare:
Albert Petersson
Företrädare:
Christian Lundeberg
Första kammarens vice talman
1905 (urtima riksdagen)
Efterträdare:
Christian Lundeberg