Lappget är en akut utrotningshotad getras som sparas som en levande genbank i Föreningen Allmogegetens regi[1]. Den 31 december 2013 fanns det 198 djur (41 bockar och 157 getter) i 47 besättningar. Tendensen är svagt ökande.

En lappget.

Man upptäckte rasen i Fatmomakke, Vilhelmina kommun år 2001 då ett antal getter skulle slaktas. År 2004 hittade man ytterligare två getter i byn Lövåsen, Vilhelmina. Getterna togs omhand; dessa och deras ättlingar är de enda nu levande lappgetterna. Lappgetterna härstammar från och är anpassad till renbetesmark. Lappgeten är en normalstor till liten lantrasget. En del av lappgetterna är lite satta medan andra har mer normal kroppshöjd. De har ett något bredare huvud än övriga allmogegetter. Något fler än hälften av djuren är helt vita. Svarta, svartbrokiga, delvis svarta eller grå djur och även ljusbruna förekommer sporadiskt. Hittills har alla Lappgetter burit horn, en del av dem har också klockor eller skillingar.

Termen "lappget" kommer från de getter som ägdes av samer (ursprungligen av flertalet raser) som någon av den fastboende befolkningen i Lappland var fodervärd för under vinterhalvåret. Detta förfarande kallades "att ha lappgetter" och var i bruk till ungefär 1940-talet.[2] Under tidsspannet från tidigt 1800-tal till ca 1940- utvecklades den typ av getter som numer kallas "lappgetter" i och med att samerna valde ut och behöll de getter som klarade raiderna från kalfjäll till skogsland och som producerade mycket mjölk under dessa förhållanden.[3]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Föreningen Allmogegeten”. www.allmogegeten.se. http://www.allmogegeten.se/. Läst 6 mars 2016. 
  2. ^ Ryd, Lillian Kvinnor i väglöst land
  3. ^ Blind, Ann-Catrin; Kuoljok, Kajsa (2002). Getens plats och funktion i det rennomadiska samhället inom Jokkmokksområdet under 1900-talet