Lantmästare är en universitetsutbildning som ger en bred och praktiskt förankrad kunskap om jordbrukets förutsättningar. Utbildningen bedrivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på Alnarp i Skåne och omfattar 180 högskolepoäng (tre års heltidsstudier). Man avlägger då en kandidatexamen i ekonomi eller lantbruksvetenskap. Man kan välja att plocka ut en yrkesexamen som Lantmästare efter 120 poäng.

Lantmästarutbildningen utvecklar företagsamhet och entreprenörskap framförallt inom lantbrukssektorn. Efter studierna arbetar många på ledande positioner inom lantbruksnäringen, såväl genom driftsledning på lantbruksföretag som i ett egendrivet företag eller inom de större lantbrukskoncernerna. Många arbetar också inom försäljning, rådgivning, undervisning eller utlandsarbete, alternativt studerar vidare för att ytterligare fördjupa sina kunskaper.

StudentaktiviteterRedigera

Vid speciella tillfällen så som tentamen, redovisningar, studiebesök, gästföreläsningar, bär lantmästarstudenterna sin skoluniform som kallas "sparkdräkt". En uniform bestående av mörkblå kavaj med mörkgrå byxa eller kjol, varje ny klass får även designa sin egen slips som bärs med sparkdräkten. Sparkdräkten togs fram en gång i tiden då samhället gjorde skillnad på folk och folk, studenter från alla samhällsklasser kom till Alnarp för att bli lantmästare. De äldre studenterna ansåg att som lantmästare är alla lika mycket värda oavsett härkomst eller efternamn, därför tog man fram denna neutrala skoluniform. Lantmästarkåren anordnar populära fester på Alnarps campusområde, som Gåsaboston och Vårbal, liksom större evenemang som karnevalen, vilken lockar tusentals besökare varje år.

LönepremieRedigera

I en undersökning 2020[1] fann Universitetskanslerämbetet att Lantmästare är en av de examina som har en negativ lönepremie. De fann att att lönen för yrkesverksamma med denna examen (födda 1970–1990) är 34 procent lägre än för dem som bara har gymnasieexamen. Rapporten noterar att detta är ett uppseendeväckande resultat, då en högskoleexamen i genomsnitt ger 20 procent högre lön, och att det är problematiskt för samhället i stort om högre utbildning leder till låga löner.

ReferenserRedigera

  1. ^ Rasmus Sundin, Martin Söderhäll. ”Rapport 2020:1 - Hur värderas högre utbildning? Analys av arbetsmarknadens lönepremie för högskoleutbildning” (PDF). Universitetskanslersämbetet. https://www.uka.se/download/18.1b11a8f316f1aba2e828d2f/1579002182206/rapport-2020-02-14-hur-varderas-hogre-utbildning.pdf. Läst 2 juli 2020. 

Externa länkarRedigera