Öppna huvudmenyn

Lödighet är ett traditionellt mått på silverhalt. Namnet kan härledas ur de gamla svenska viktmåtten, där det gick 16 lod på 1 mark. Man räknade alltså i antalet lod rent silver som ingick i 1 mark av det legerade materialet. Lödigheten blir då antalet 16-delar rent silver. Lodet indelades i 18 grän.

Enligt lag sattes lödighetsgränsen i Sverige för att få kallas silver 1594 vid 131/2 lod för gjutet och 133/4 lod för hamrat silver och 1596 till 131/2 lods silverhalt för alla silverarbeten. 1689 fick Stockholmsguldsmeder rätt att arbeta i 13-lödigt silver, medan gränsen på 131/2 lod behölls i övriga Sverige. 1752 bestämdes silverhalten till 131/4 lod (i decimalbråk 0,826125), d.v.s. praktiskt taget detsamma som det nuvarande internationella måttet 830/1000.[1]

Från 1974 deklarerades finhalten på silver genom instämpling av talet 830. En bättre kvalitet med påstämplingen 925 eller högre kallas sterlingsilver.

Regelverket har sett olika ut i olika länder. I Danmark-Norge tilläts silver med en halt på 12 lod, i Tyskland var lägsta tillåtna silverhalt 14 lod.[2]

medeltiden under nödår med silverbrist kunde silverhalten i det som skulle föreställa silvermynt nedgå ända till 2 lod (12,5 %), men det var alltså riktigt uselt silver.

Guldhalt mäts i karat och indelas i 12 grän.

FotnoterRedigera

  1. ^ Svenskt silvermide. Guld- och silverstämplar 1520-1850, Andrén, Hellner, Hernmarck och Holmquist
  2. ^ Gammalt silver ur kulturens samlingar, Bengt Bengtsson