Långsam irreguljär variabel

typ av variabel stjärna
Långsam irreguljär variabel
U Antliae - ALMA - Eso1730a.tif
Foto som visar skalet av gas runt den långsamma irreguljära variabeln (LB) U Antliae.

  • Huvudkategori: Pulserande variabel
  • Förkortning: L
  • Undertyper: LB och LC[1]
  • Karaktäristika: Uppvisar ingen eller svag periodicitet, med långsamt föränderlig ljusvariation.[1]
  • Antal: 534 stjärnor fanns registrerade 2007 som L, ytterligare 143 var misstänkta variabler. 3 069 variabler fanns registrerade i undertypen LB och 111 i undertypen LC.[2]

En långsam irreguljär variabel (tillskriven GCVS-typerna L, LB och LC) är en variabel stjärna som visar ingen eller mycket svagt definierad periodicitet i sin långsamt föränderliga ljusvariation. Dessa stjärnor har ofta blivit lite studerade, och när man en gång lärt känna dem, klassificeras de i andra kategorier, till exempel halvregelbundna variabler.

NomenklaturRedigera

Oregelbundet variabla stjärnor gavs först akronymer baserade på bokstaven I: Ia, Ib och Ic.[3] Dessa förfinades senare så att I-koderna användes för "nebulösa" eller "snabbt oregelbundna" variabla stjärnor såsom T Tauri och Orion-variabler. De återstående oregelbundna stjärnorna, svala långsamt varierande jättar och superjättar av typ Ib eller Ic tilldelades till Lb och Lc.[4] När the General Catalogue of Variable Stars (GCVS) standardiserade sina akronymer till att vara enbart versaler, användes koderna LB och LC.[2]

Typ LbRedigera

Långsamma oregelbundna variabler av sena spektraltyper (K, M, C, S); som regel är de jättar.[2]

GCVS tilldelar denna typbeteckning även till långsamma oregelbundna röda variabler där luminositeten eller spektraltypen inte är känd, även om den också använder typbeteckningen L för långsamma oregelbundna röda stjärnor där spektraltypen eller ljusstyrkan är oklar. K5-stjärnan CO Cygni ges som ett representativt exempel.[2]

Typ LcRedigera

Oregelbundna variabla superjättar av sena spektraltyper med amplitud på ca 1 magnitud i V.[2]

M2-superjätten TZ Cassiopeiae ges som ett representativt exempel.[2]

FörteckningRedigera

Förteckning över långsamma oregelbundna variabler[5]
Beteckning (namn) Stjärnbild Upptäckt Skenbar magnitud (Maximum)[6] Skenbar magnitud (Minimum)[6] Magnitud-område Spektraltyp Undertyp Anm.
U Antliae Luftpumpen   &00000000000000080999998m.1 (p) &00000000000000096999999m.7 (p) &&&&&&&&&&&&&&01.6000001,6 N:v Lb  
Beta Pegasi Pegasus Schmidt, 1847 &00000000000000023100002m.31 &00000000000000027400002m.74 &&&&&&&&&&&&&&00.4300000,43 M2.3 II-III Lb  
Epsilon Pegasi (Enif) Pegasus &00000000000000007000000m.7 &00000000000000035000003m.5 &&&&&&&&&&&&&&02.8000002,8 K2 Ib Lc  
TX Piscium Fiskarna   &00000000000000047900004m.79 &00000000000000052000005m.20 &&&&&&&&&&&&&&00.4200000,42 C5 III Lb  
Alfa Scorpii (Antares) Skorpionen   &00000000000000008800000m.88 &00000000000000011599991m.16 &&&&&&&&&&&&&&00.2800000,28 M1.5 Iab-b Lc  
Alfa Tauri (Aldebaran) Oxen   &00000000000000007500000m.75 &00000000000000009500000m.95 &&&&&&&&&&&&&&00.2000000,20 K5 III Lb  
My Geminorum Tvillingarna   &00000000000000027500002m.75 &00000000000000030200003m.02 &&&&&&&&&&&&&&00.2800000,28 M3 III Lb  
BE Camelopardalis Giraffen   &00000000000000043499994m.35 &00000000000000044800004m.48 &&&&&&&&&&&&&&00.1300000,13 M2 II Lc  
Tau4 Eridani Eridanus   &00000000000000035699993m.57 &00000000000000037200003m.72 &&&&&&&&&&&&&&00.1500000,15 M3 III Lb  
13 Bootis Björnvaktaren   &00000000000000052900005m.29 &00000000000000053799995m.38 &&&&&&&&&&&&&&00.&900000,09 M2 IIIab Lb  
Psi Virginis Jungfrun   &00000000000000047300004m.73 &00000000000000049600004m.96 &&&&&&&&&&&&&&00.2300000,23 M3 III Lb  
V854 Arae Altaret   &00000000000000058700005m.84 &00000000000000059900005m.99 &&&&&&&&&&&&&&00.1200000,12 M1.5 III Lb  
62 Sagittarii Skytten   &00000000000000044500004m.45 &00000000000000046200004m.62 &&&&&&&&&&&&&&00.1700000,17 M4 III Lb  
TX Piscium Fiskarna   &00000000000000047900004m.79 &00000000000000052000005m.20 &&&&&&&&&&&&&&00.4100000,41 C5 III Lb  
CQ Camelopardalis Giraffen   &00000000000000051500005m.15 &00000000000000052699995m.27 &&&&&&&&&&&&&&00.1200000,12 M0 II Lc  
Pi Aurigae Kusken   &00000000000000042400004m.24 &00000000000000043399994m.34 &&&&&&&&&&&&&&00.1000000,10 M3.5 II Lc  
NO Aurigae Kusken   &00000000000000060599996m.06 &00000000000000064400006m.44 &&&&&&&&&&&&&&00.5800000,58 M2 Iab Lc  
Omikron1 Canis Majoris Stora hunden   &00000000000000037799993m.78 &00000000000000039900003m.99 &&&&&&&&&&&&&&00.2100000,21 M2.5 Iab Lc  
Sigma Canis Majoris Stora hunden   &00000000000000034300003m.43 &00000000000000035099993m.51 &&&&&&&&&&&&&&00.&800000,08 M1.5 Iab Lc  
NS Puppis Akterskeppet   &00000000000000044000004m.4 &00000000000000045000004m.5 &&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 K3 Ib Lc  
Lambda Velorum Seglet   &00000000000000021400002m.14 &00000000000000022999992m.30 &&&&&&&&&&&&&&00.1600000,16 K4 Ib-IIa Lc  
V337 Carinae Kölen   &00000000000000033599993m.36 &00000000000000034399993m.44 &&&&&&&&&&&&&&00.&800000,08 K3 II Lc  
GZ Velorum Seglet   &00000000000000034300003m.43 &00000000000000038100003m.81 &&&&&&&&&&&&&&00.3800000,38 K3 II Lc  
RX Telescopii Kikaren   &00000000000000065999996m.6 &00000000000000074000007m.4 &&&&&&&&&&&&&&00.8000000,8 M3 Iab Lc  

Andra oregelbundna variablerRedigera

Det finns ett antal andra typer av variabla stjärnor som saknar tydligt observerbara perioder, och som ibland kallas oregelbundna variabler:[5]

  • Gamma Cassiopeiae-variabler, eruptiva skalstjärnor,
  • Orionvariabler, stjärnor före huvudserien, inklusive T Tauri-stjärnor och YY Orionis-stjärnor,
  • Snabba oregelbundna variabler, som kanske liknar Orion-variabler men med kortare period,
  • Svagt definierade oregelbundet variabla stjärnor av okänd typ.

Dessutom ingår många typer av eruptiv eller kataklysmisk variabel, som är mycket oförutsägbara.[5]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Slow irregular variable, 4 december 2019.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 4 december 2019. 
  2. ^ [a b c d e f] ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 4 december 2019. 
  3. ^ Kholopov, P. N. (1959). "A Revised List of T-Associations and Their Members". Soviet Astronomy. 3: 291. Bibcode:1959SvA.....3..291K.
  4. ^ Mayall, Margaret W. (1964). "Variable Star Notes- from the XII General Assembly, I.A.U.; 043274 X Camelopardalis". Journal of the Royal Astronomical Society of Canada. 58: 283. Bibcode:1964JRASC..58..283M.
  5. ^ [a b c] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1: 02025. Bibcode:2009yCat....102025S.
  6. ^ [a b] (visual magnitude, unless marked (B) (= blue) or (p) (= photographic))

Externa länkarRedigera