Lättläst, ofta förkortat LL, är ett begrepp som används för litteratur eller samhällsinformation som har producerats eller omarbetats för att bli lättare att läsa. Lättläst litteratur riktar sig till människor som kan ha olika svårigheter att läsa.

I Norden har idén om lättläst funnits sedan 1960-talet. I Sverige utkom den första lättlästa boken 1968. Tanken bakom lättläst är människors demokratiska rätt att ta del av information och litteratur.[1] Det kan kopplas i I Sverige finns tidningen 8 sidor som gör nyheter på lätt svenska.[2]

Mottagargrupper för lättlästa texterRedigera

Många behöver lättlästa texter för att kunna fatta beslut om sitt liv, förstå samhällsinformation och ta del av läsupplevelser. Mottagargrupperna är inte homogen och olika grupper eller individer kan ha olika behöv. Lättlästa texter är anpassade för målgrupper som har lässvårigheter, till exempel på grund av en iintellektuell funktionsnedsättning, neuropsykiatrisk funktonsnedsättning eller demens. Andra målgrupper är ovana läsare eller läsare som lär sig svenska.[3]

Kännetecken för lättlästa texterRedigera

Det finns många råd om att skriva lättläst, men det finns begränsat med forskning för att veta exakt vad som gäller. Behoven kan också variera mellan olika målgrupper. [4] Därför behovs en noggrann mottagaranalys för att texten ska fungera för läsaren som texten är tänkt för.

Vanliga kännetecken för lättlästa texter är att de

  • har en luftig layout
  • är korta, det vill säga utesluter sådant som inte är nödvändigt för helheten
  • har ett personligt tilltal, så kallad författarröst
  • har en varierad meningslängd
  • innehåller ord som får meningarna att hänga ihop (så kallade satskonnektorer)
  • undviker långa substantiv
  • undviker främmande ord
  • förklarar samband
  • undviker passiv form
  • undviker abstrakta begrepp

Många lättlästa texter har också så kallat frasanpassat radfall, det vill säga täta radbrytningar vid frasslut. Det finns dock ingen forskning som stöder att det skulle göra läsningen lättare eller tillgodose särskilda grupper med läs- och skrivsvårigheter. Det kan tvärtom motarbeta flytet i läsningen.

En lättläst text kännetecknas sålunda av ett enkelt språk utan onödiga språkliga trösklar eller oklarheter. Vissa lättlästa texter har också ett förenklat innehåll, i synnerhet om texten vänder sig till barn eller personer med intellektuell funktionsnedsättning. Texter som vänder sig till personer med andra läs- och skrivsvårigheter behöver i allmänhet inte ha ett förenklat innehåll.

Böcker om lättlästRedigera

  • Lättläst - så funkar det (2007) av Maria Sundin.
  • Vad är lättläst? (2008) av Ingvar Lundberg och Monica Reichenberg.

Lättläst-prisetRedigera

Studieförbundet Vuxenskolan instiftade 2020 ett litteraturpris för lättläst med namnet Studieförbundet Vuxenskolans lättläst-pris. Priset delas ut årligen och ges till en författare eller återberättare av nyutgiven litteratur på lättläst. Priset delades ut första gången under Bokmässan i Göteborg 2020.[5]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”LL = lättläst - Språkbruk”. www.sprakbruk.fi. https://www.sprakbruk.fi/-/ll-lattlast. Läst 10 oktober 2020. 
  2. ^ ”Om 8 Sidor” (på sv-SE). 8 Sidor. https://8sidor.se/om-8-sidor. Läst 10 oktober 2020. 
  3. ^ ”Lättläst”. Myndigheten för tillgängliga medier. https://www.mtm.se/var-verksamhet/lattlast/. Läst 10 oktober 2020. 
  4. ^ ”Inte klart vad som är lätt”. Språktidningen. https://spraktidningen.se/artiklar/2012/08/inte-klart-vad-som-ar-latt. Läst 10 oktober 2020. 
  5. ^ ”Studieförbundet Vuxenskolan instiftar Sveriges första lättlästa pris” (på engelska). press.sv.se. http://press.sv.se/posts/pressreleases/studieforbundet-vuxenskolan-instiftar-sverige. Läst 10 oktober 2020. 

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera