Lápithos (engelska: Lapta) är en ort i Cypern.[1] Den ligger i distriktet Eparchía Kerýneias, i den norra delen av landet, 25 km nordväst om huvudstaden Nicosia. Lápithos ligger 115 meter över havet[1] och antalet invånare är 5 215.[1] Den ligger på ön Cypern.[a]

Lápithos
(Lapta)
Gildirin, Lapitos, Gilderen, Lâpta, Λάπηθος
Ort
Land Cypern Cypern
Distrikt Eparchía Kerýneias
Höjdläge 115 m ö.h.
Koordinater 35°20′18″N 33°10′25″Ö / 35.33823°N 33.17368°Ö / 35.33823; 33.17368
Folkmängd 5 215 (2014-11-05)[1]
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Geonames 146403
Läge i Cypern
Läge i Cypern
Läge i Cypern
Utgrävningar av gravplatsen, Lapithos. Tre män poserar vid utgrävningsområdet.. Svenska Cypernexpeditionen 1927–1931. Fotograf: John Lindros
Utgrävningar av gravplatsen, Lapithos. Svenska Cypernexpeditionen 1927–1931. Fotograf: John Lindros.

Terrängen runt Lápithos är varierad. Havet är nära Lápithos norrut.[b] Den högsta punkten i närheten är Kyparissovouno, 1 031 meter över havet, 2,4 km sydväst om Lápithos.[c] Trakten runt Lápithos är ganska glesbefolkad, med 25 invånare per kvadratkilometer.[3] Närmaste större samhälle är Kyrenia, 13,0 km öster om Lápithos. Trakten runt Lápithos är i huvudsak ett öppet busklandskap.[4]

Klimatet i området är tempererat. Årsmedeltemperaturen i trakten är 22 °C. Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 36 °C, och den kallaste är januari, med 10 °C.[5] Genomsnittlig årsnederbörd är 474 millimeter. Den regnigaste månaden är december, med i genomsnitt 108 mm nederbörd, och den torraste är augusti, med 1 mm nederbörd.[6]

Arkeologiska utgrävningar redigera

Nära Lápithos finns en stor gravplats från bronsåldern (ca 2000-1800 f Kr) med hundratals gravar. John Myres ledde en utgrävning här 1913 och Menelaos Markides 1917. Dessutom hade plundrare plundrat många gravar innan de svenska arkeologerna började sin utgrävning. Svenska cypernexpeditionen genomförde utgrävningar här hösten 1927 – våren 1928[7]. Utgrävningarna resulterade i mängder av keramik, olika typer av verktyg och vapen i koppar och brons. Gravarna var ovanligt fyndrika. Förekomsten av vapen vittnar om stridigheter eller åtminstone vikten av att visa styrka.

Den äldsta bosättningen i Lapithos är från den neolitiska eller kalkolitiska perioden och befinner sig till väster om Lapithos och kallas Alonia ton Plakon. Denna plats har starkt påverkats av människor och naturliga orsaker som skett efter de neolitiska och kalkolitiska människorna levde på platsen vilket har bidragit till att området för bosättningen är svår att identifiera.[8] Bevarandet av den östra bosättningen försämrades på grund av vinteröversvämningar och romersk, bysantinsk och modern odling. Därför hittades endast ett fåtal rester av hus, exempelvis några grundmurar av sten, härdar och tre huggna bothroi. Platsen hade troligen fyra faser av bebyggelse. Under den geometriska perioden användes platsen som begravningsplats. Under denna period användes stenar från de neolitiska husgrunderna som dörrar till gravarna. Den västra boplatsen innehöll kvarlevor från fyra hyddor. I dessa hyddor hittades tre härdar totalt. Fynden var huvudsakligen av tre klasser: föremål av flinta, sten och keramik. Den brunfärgade flintan var mycket vanlig. Stenföremålen är mestadels yxhuvuden, hammare och mejslar. Bosättningarna dateras 3000 f.Kr., även om den östra bosättningen bör dateras lite tidigare än den västra.[8]

 
Rödpolerad plankformad figurine av en mamma som håller i en krubba med en bebis i. Från grav 313B ca. 2000–1000 f.Kr. Lapithos. Detta föremål finns utställd på Medelhavsmuseet.

Väster om Lapithos, vid Vrysi tou Barba, (grek. farfars fontän) grävde arkeologerna ut en nekropol från bronsåldern. Platsen består av en vit kalksten, sluttande mot havet, och har drabbats av upprepade översvämningar från bergsbäckarna vilket har lett till att det inte finns många spår kvar av begravningsplatsen idag. Svenskarna var inte de första att gräva här även om de var de första att publicera sina undersökningar. Både John Myres och Menelaos Markides från Cyperns museum, grävde här 1913 och 1917. Svenska Cypernexpeditionen grävde ut tjugotre gravar under två månader med syftet att gräva fram en representativ serie gravar från ett begränsat område. De flesta av gravarna härifrån är av dromos-typen, alltså en grav med en ingång som är utformad som en kort väg in till graven. Gravarna har ofta tre cirkulära kammare som öppnar sig från dromosingången. Tunna plattor av lokal kalksten användes som dörrar till gravarna kombinerat med mindre stenar placerade runt sidorna för att hålla allting på plats. Arkeologerna noterade att gravarna användes upprepade gånger och ibland rensades ut mellan begravningarna. De flesta av gravarna är daterade till den tidigcypriotiska II och mellancypriotiska II perioden, men användes även under tidigcypriotisk III. Här begravdes både män och kvinnor. I gravarna hittades mycket rödpolerad keramik.[8]

 
Örhängen av guld med en klunga av kulor, möjligtvis vindruvsklasar. Från grav 420, ca. 1050–950 f.Kr. Lapithos. Dessa ringar finns utställda på Medelhavsmuseet.

Efter utgrävningen vid Vrysi tou Barba fortsatte den svenska Cypernexpeditionen med järnåldersnekropolen Kastros under tidsperioden november 1927 till slutet av april 1928. Denna nekropol hade aldrig grävts ut tidigare, däremot blev den plundrad under bysantinsk tid. Den svenska Cypernexpeditionen grävde ut ett trettiotal gravar vid Kastros. Järnåldersgravarna var inhuggna i berget och deras form skiljer sig under de olika perioderna. De flesta är olika sorters dromosgravar. Likt vad många andra nekropoler på Cypern visar användes många av gravarna till begravningar upprepande gånger vilket tyder på att de var familjegravar. Några av gravarna var extremt rika på gravgods. Till exempel grav 403 och 420, där kvinnor begravdes med guldörhängen och andra smycken av guld såsom fem guldplattor med figurrepresentationer och fästen som förmodligen en gång dekorerade en huvudbonad.[8]

Lápithos
Klimatdiagram (förklaring)
JFMAMJJASOND
 
 
79
 
16
4
 
 
47
 
17
7
 
 
23
 
21
8
 
 
23
 
27
10
 
 
68
 
37
15
 
 
8
 
41
20
 
 
2
 
47
24
 
 
1
 
46
25
 
 
6
 
42
19
 
 
47
 
34
15
 
 
63
 
25
9
 
 
108
 
17
6
Genomsnittlig temperatur i °C (max. och min.)
Nederbörd i mm. Årsnederbörd: 475 mm.
Källa: [5]

Kommentarer redigera

  1. ^ Framräknat ur höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas.[2] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.
  2. ^ Framräknat ur variansen i alla höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas, inom 10 km radie.[2] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.
  3. ^ Den punkt som syns högst över den lokala horisonten runt platsen, enligt höjduppgifter i GeoNames.[1]

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e] Lápithos at GeoNames.Org (cc-by); post uppdaterad 2014-11-05; databasdump nerladdad 2015-05-23
  2. ^ [a b] ”Viewfinder Panoramas Digital elevation Model”. http://www.viewfinderpanoramas.org/dem3.html. Läst 21 juni 2015. 
  3. ^ ”NASA Earth Observations: Population Density”. NASA/SEDAC. Arkiverad från originalet den 9 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160209064446/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=SEDAC_POP. Läst 30 januari 2016. 
  4. ^ ”NASA Earth Observations: Land Cover Classification”. NASA/MODIS. Arkiverad från originalet den 28 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160228161657/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1. Läst 30 januari 2016. 
  5. ^ [a b] ”NASA Earth Observations Data Set Index”. NASA. Arkiverad från originalet den 11 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200511075542/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php. Läst 30 januari 2016. 
  6. ^ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. Arkiverad från originalet den 11 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200511075534/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M. Läst 30 januari 2016. 
  7. ^ Gjerstad, Einar (1933). Sekler och dagar: med svenskarna på Cypern 1927-1931. Libris 468230 
  8. ^ [a b c d] Gjerstad, Einar (1934). The Swedish Cyprus Expedition: Finds and Results of the Excavations in Cyprus 1927-1931, Vol.1 Text.. sid. 33, 19, 27–52, 160, 172, 265, 186, 466–477, 490, 575, 2–11. 


Externa länkar redigera