Kyrkokör

kör med anknytning till en kyrka

En kyrkokör är en kör vars huvudsyfte är att medverka i gudstjänster. Med över 80 000 organiserade medlemmar i Sverige så har kykokörer även blivit ett etablerat inslag i hobbyverksamheten körsång, baserat på såväl kyrkorummets funktion som samlingslokal i både glesbygd och tätort, som dess akustiskt fördelaktiga utformning för vissa musikslag.

Lagga kyrkokör repeterar
Kyrkokör i Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna.

Historia

redigera

Kyrkokören växte fram med den gregorianska sången som blev standard i gudstjänsten från senantiken. När den liturgiska sången fram mot 1000-talet allt oftare blev flerstämmig ökade behovet av tränade körsångare. Under medeltiden, när den kristna musiken blomstrade, hade kyrkokören en central plats inom kyrkans musikliv och en aldrig sinande ström av kristen körmusik komponerades. I dag (2014) varierar utbudet i Svenska kyrkan från barnkörer till gospel.[1]

Olika typer av verk för kyrkokörer

redigera

Se även

redigera

Litteratur

redigera
  • Ragnar Håkansson, Vi sjunger aldrig på sista versen. Den svenska kyrkokörens historia. Wessmans musikförlag 2022. 340 sidor. ISBN 978-91-872-6714-7.

Källor

redigera

Fotnoter

redigera
  1. ^ ”Sjunga i kör”. Svenska kyrkan. 1 december 2014. https://www.svenskakyrkan.se/sjunga-i-kor. Läst 19 december 2016.