Kvinnlig kopulatorisk vokalisering
Kvinnlig kopulatorisk vokalisering, även kallad kvinnligt samlagsläte eller parningsvokalisering, produceras av honor hos primater (inklusive kvinnor hos arten människa) och honor hos icke-primater. Dessa läten inträffar vanligen under parningen/samlaget och är därför relaterade till sexuell aktivitet.[1] Lätena som inträffar före samlaget/parningen, i syfte att locka en partner, är däremot kända som parningsläte.
Hos primater observeras parningsvokaliseringen i regel mot slutet av parningen,[2] men det finns avsevärda variationer mellan olika arter vad gäller dess inträdande, frekvens och form. Inom vetenskapen är det allmänt accepterat att den kopulatoriska vokaliseringen tjänar ett evolutionärt syfte.[3] Det anses att den fungerar som en anpassningsmässig lösning på problem som honor är utsatta för, inklusive barnamord, men även som ett medel för att erhålla spermier av hög kvalitet.[2]
Hos icke-primater förekommer normalt parningsläten före själva parningen, som medel för att attrahera hanar. De fungerar som lockrop, varierar i frekvens (14 Hz[4] till 70 000 Hz[5]) och funktion. En av huvudanledningarna till kvinnlig vokalisering är förekomsten av partnervaktande hos hanar.[6] Omvänt kan dessa lockrop också användas för att dra till sig högt rankade partner som kan hjälpa till att förhindra parning med den ursprungliga partnern.[7] Detta görs för att trigga igång ett naturligt urval.
Hos arten människa är samlagsläten kopplade till sexuell njutning eller tillfredsställelse och orgasm,[8] och därför uppträder den under själva samlaget som ett uttryck för sexuellt välmående. Vokaliseringar kan användas medvetet av kvinnor, i syfte att öka självkänslan hos deras sexualpartner och förorsaka en snabbare ejakulation.[9]
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 30 juni 2023.
Noter redigera
- ^ Thornhill, R.; Gangestad, S. W. (2008). The Evolutionary Biology of Human Female Sexuality. Oxford University Press. ISBN 9780195340983. https://books.google.com/books?id=oIE8DwAAQBAJ&q=vocalizations+OR+%22copulation+calls%22
- ^ [a b] Pradhan, Gauri; Engelhardt, Antje; van Schaik, Carel; Maestripieri, Dario (januari 2006). ”The evolution of female copulation calls in primates: a review and a new model”. ""59"". s. 333–343. doi:. http://researchonline.ljmu.ac.uk/3210/3/Pradhan%20et%20al..pdf.
- ^ Dixson, A. (2013). Primate Sexuality: Comparative Studies of the Prosimians, Monkeys, Apes, and Humans. Oxford: UOP. ISBN 9780199544646. https://books.google.com/books?id=Z9N_BokMAMkC&q=vocalization
- ^ Poole, J. H.; Payne, K.; Langbauer Jr, W. R.; Moss, C. J. (1988). ”The social contexts of some very low frequency calls of African elephants”. ""22"". s. 385–392. doi:.
- ^ White, N. R.; Prasad, M.; Barfield, R. J.; Nyby, J. G. (1998). ”40-and 70-kHz vocalizations of mice (Mus musculus) during copulation”. ""63"". s. 467–473. doi:.
- ^ Poole, J. (1989). ”Mate guarding, reproductive success and female choice in African elephants”. ""37"". s. 842–849. doi:.
- ^ Løvlie, H.; Zidar, J.; Berneheim, C. (2014). ”A cry for help: Female distress calling during copulation is context dependent”. ""92"". s. 151–157. doi:. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-106499.
- ^ Christopher Ryan and Cacilda Jetha, Sex at Dawn (Harper Perennial, 2011), pp. 255-57.
- ^ Brewer, Gayle; Hendrie, Colin A. (2011). ”Evidence to Suggest that Copulatory Vocalizations in Women Are Not a Reflexive Consequence of Orgasm”. ""40"". s. 559–64. doi:. http://clok.uclan.ac.uk/1171/1/1171_brewer_Vocalization_acceptedversion.pdf.
Allmänna källor redigera
- Thornhill, R., & Gangestad, W., "The Evolutionary Biology of Human Female Sexuality". (Oxford University Press, 2008)
- Buss, D. M. "The Handbook of Evolutionary Psychology, Foundation". (New York: John Wiley & Sons, 2015).
- Brewer, Gayle; Hendrie, Colin A. (2011). ”Evidence to Suggest that Copulatory Vocalizations in Women Are Not a Reflexive Consequence of Orgasm”. ""40"". s. 559–64. doi:. http://clok.uclan.ac.uk/1171/1/1171_brewer_Vocalization_acceptedversion.pdf.
- Hamilton, W. J.; Arrowood, P. C. (1978). ”Copulatory Vocalizations of Chacma Baboons (Papio Ursinus), gibbons (Hylobates Hoolock) and Humans”. ""200"". s. 1405–09. doi:.
- Ryan, Christopher; Jetha, Cacilda (2 november 2010) (på engelska). Sex at Dawn: How We Mate, Why We Stray, and What It Means for Modern Relationships. Harper Perennial. https://www.amazon.com/Sex-at-Dawn-audiobook/dp/B004ADQAPM
- Semple, S. (maj 2011). ”Individuality and Male Discrimination of Female Copulation Calls in the Yellow Baboon”. ""61"". s. 1023–1028. doi:.