Kvarteret Tofslärkan

Kvarteret Tofslärkan är ett kvarter i Lärkstaden på Östermalm i Stockholms innerstad. Kvarteret bebyggdes mellan åren 1909 och 1914 med townhouses efter engelsk förebild och omges av Tyrgatan i söder, Valhallavägen i öster, av Verdandigatan i söder och av Odengatan. I sydost ligger en del av parken Balders hage. Inom kvarteret finns tre ambassader: Lettlands, Estlands och Botswanas.

Kvarteret Lärkan 1909 med nuvarande Tofslärkan inom röd ram.

Historik

Tomt för blivande Tofslärkan 11 och 12, vy västerut på 1890-talet.

Kvarterets storlek och läge fastställdes i samband med stadsplaneringen för området på 1880-talet som i sin tur initierats av Lindhagenplanen. Området låg i stadens utkant. På platsen fanns en ödslig bergsknalle som, med undantag av några ruckel, var obebyggd, vilket framgår på ett fotografi från 1890-talet. I en stadsplan från 1902, upprättad av arkitekt Per Olof Hallman, bildades till en början ett enda stort långsmalt kvarter vilket kallades Lärkan. Det styckades i 51 fastigheter (Lärkan 2–52, nr 1 fanns inte) med storlekar mellan drygt 270 och 550 kvadratmeter. 1907 antogs en ny stadsplan i vilken storkvarteret Lärkan delats upp i fyra mindre kvarter som fick namnen (från öst till väst): Piplärkan, Sånglärkan, Trädlärkan samt Tofslärkan. Kvarteren åtskildes av 12 meter breda gator samtidigt behölls den ursprungliga fastighetsstrukturen och -storleken som fortfarande finns kvar idag.

I början av år 1908 startade planerings- och sprängningsarbetena. I februari 1909 inleddes auktionerna av de 51 villatomterna i kvarteret Lärkan. Det infann sig 150 spekulanter och 41 tomter såldes omgående. Köpet skulle dock först godkännas av drätselkammaren Det var vanligt att arkitekter eller byggmästare köpte tomter i lärk-kvarteren eftersom de var insatta i stadens framtida byggplaner. De första villorna stod färdiga 1910 och inom enbart fyra år var hela kvarteret bebyggt. Lärk-kvarterens namn är fågelrelaterade och anknyter till områdets liknande namn som Domherren, Flugsnapparen, Lövsångaren, Näktergalen, Skatan, Sädesärlan, Trasten och Vakteln.

Kulturhistorisk bedömning och arkitektur

Raden Tofslärkan 2–7 enligt en illustration i Svenska Dagbladet 1912.

Kvarteret Tofslärkan består av 14 fastigheter. Inom kvarteret finns sju av Stadsmuseet blåklassade fastigheter (Tofslärkan 2–7 och Tofslärkan 11), vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden". Resterande är grönklassade och anses av Stadsmuseet vara "särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt". Arkitekturen är nationalromantiken med inslag av jugend.

Intressant är den blåklassade raden Tofslärkan 2–7 med samkomponerade fasader mot Odengatan. På arkitekt Folke Zettervalls initiativ kom berörda byggherrar, arkitekter och byggmästare överens om att åstadkommer en enhetlig gatubild för villorna längs med Odengatan 3–13. Det var en nyhet i Lärkstaden och en reaktion mot den allt för individuella arkitekturen som dittills präglat lärk-kvarterens stadsvillor vilka kritiserats av samtiden att vara ”brokig”. Man enades om att använda fogstruket mörkrött Helsingborgstegel till fasaderna och för övrigt ungefär samma utseende, dock med tillräcklig individuell variation. Zettervalls egen villa (Tofslärkan 7) stod först färdig och skulle utgöra förebild för de övriga.

Byggherrar, boende och verksamheter (urval)

Målgruppen för nybyggarna i Lärkan var den välbeställda borgarklassen som önskade bo i eget hem i innerstadens närhet. Bland dem fanns arkitekter, ingenjörer, byggmästare, direktörer, läkare, högre tjänstemän och grosshandlare vilket även återspeglas i Tofslärkans byggherrar.

Byggherrar:

• Gustaf Alfred Johansson, byggmästare, Tofslärkan 2
• Folke Zettervall, arkitekt, Tofslärkan 7
• Johan Arvedson, läkare, Tofslärkan 8
• John Klingspor, militär, Tofslärkan 9
• Ludvig Linder, bibliotekarie, Tofslärkan 11
• Carl Johan Ulrich, regementsauditör, Tofslärkan 12
• Gunnar Jacobsson, industriman, Tofslärkan 13

Boende och senare ägare:

• Fritz Egnell, civilingenjör – efter 1925, Tofslärkan 1
• Karl Staaff, Sveriges statsminister – efter 1912 och Erik Staaff, professor – efter 1923, Tofslärkan 3
• Henric Tamm, riksgäldsfullmäktige – efter 1914, Tofslärkan 6
• Harry Fredrik Albihn, civilingenjör – efter 1925, Tofslärkan 9
• Gustaf Winqvist, företagsledare – efter 1938, Tofslärkan 14

Verksamheter:

• DDR:s konsulat – 1974 till 1990, Tofslärkan 1
• Sveriges Arkitekters Riksförbund – 1950- till 1970-tal, Tofslärkan 7
• Arvedsons gymnastikinstitut – mellan 1911 och 1937, Tofslärkan 8
• Institutet för rättshistorisk forskning – 1990-talet, Tofslärkan 12 och Tofslärkan 13

Ambassader:

• Lettlands – sedan 1995, Tofslärkan 6
• Estlands – sedan 1997, Tofslärkan 14
• Botswanas – sedan 1992, Tofslärkan 10
• Brasiliens – mellan 1999 och 2018, Tofslärkan 7
• Albaniens – mellan 1973 och 1991, Tofslärkan 14

Förteckning över fastigheterna i kvarteret Tofslärkan

Bild	Fastighet	Adress	Byggår (inflyttning)	Arkitekt	Byggherre	Byggmästare
	Tofslärkan 1	Verdandigatan 2	1913	Ivar Engström	Wilhelm Blomberg	Ivar Engström
	Tofslärkan 2	Odengatan 13	1914	Victor Bodin	Gustaf Alfred Johansson	Gustaf Alfred Johansson
	Tofslärkan 3	Odengatan 11	1912	Victor Bodin	Hjalmar Nilsson Wadstrand	Hjalmar Nilsson Wadstrand
	Tofslärkan 4	Odengatan 9	1913	Hugo Jahnke	Karl Isak Edblom	Richard Edblom
	Tofslärkan 5	Odengatan 7	1912	Gustaf Linden & Osvald Almqvist	N. Persson	N. Persson
	Tofslärkan 6	Odengatan 5	1914	Folke Zettervall	Richard Edblom	Richard Edblom
	Tofslärkan 7	Odengatan 3	1910	Folke Zettervall	Folke Zettervall	Frithiof Dahl
	Tofslärkan 8	Valhallavägen 58	1911	Albin Brag	Johan Arvedson	Georg Hesselman
	Tofslärkan 9	Tyrgatan 13	1910	Thor Thorén	John Klingspor	Carl Eugen Öfverberg
	Tofslärkan 10	Tyrgatan 11	1912	Hagström & Ekman	Richard Edblom	Richard Edblom
	Tofslärkan 11	Tyrgatan 9	1911	Erik Hahr	Ludvig Linder	D. Thorsén
	Tofslärkan 12	Tyrgatan 7	1911	Erik Ulrich	Carl Johan Ulrich	Carl Eugen Öfverberg
	Tofslärkan 13	Tyrgatan 5	1910	Erik Josephson	Gunnar Jacobsson	Andreas Nordström
	Tofslärkan 14	Tyrgatan 3	1912	Nils Lovén	Frans Albert Andersson	Frans Albert Andersson

Se även

• Tofslärka (Galerida cristata) är en fågelart i familjen lärkor.

Referenser

Källor

• Östermalm IV : byggnadshistorisk inventering 1976-1984 / Inventeringsarbetet i fält och arkiv har utförts av Stadsmuseets personal främst under tiden 1976-1978
• Kvarteret Tofslärkan - del 1, Innerstadsinventeringen Stockholms stadsmuseum (1973-1983)
• Kvarteret Tofslärkan - del 2, Innerstadsinventeringen Stockholms stadsmuseum (1973-1983)
• Stockholms adresskalender 1910–1926
• Paulsson, Thomas (1994). Den glömda staden: svensk stadsplanering under 1900-talets början med särskild hänsyn till Stockholm: idéhistoria, teori och praktik. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 23 ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Stockholmia. sid. 104-110. Libris 8369506. ISBN 91-7031-045-9 (inb.) 
• Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: AWE/Geber. sid. 170. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4 
• Frithiof Dahl – den seglande byggmästaren, Murmestare Embetets i Stockholm Årsskrift 2014
• Relevanta bygglovsritningar uttagna från Stockholms stadsbyggnadskontor

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Kvarteret Tofslärkan.
  Bilder & media