Öppna huvudmenyn

Estlands ambassad i Stockholm (även Estniska ambassaden) är Estlands diplomatiska representation i Sverige. Ambassadör sedan 2015 är Merle Pajula.[1] Diplomatkoden på beskickningens bilar är ED.[2]

Estlands ambassad i Stockholm
Coat of arms of Estonia.svg
Estlands ambassad i Stockholm.jpg
BeskickningstypAmbassad
FrånEstland
TillSverige
AdressTyrgatan 3/3A, Stockholm
BeskickningschefMerle Pajula (sedan 2015)

Historik och fastigheterRedigera

Estland har haft diplomatisk representation i Stockholm sedan slutet av första världskriget.[3] Fram till avbrottet i de diplomatiska förbindelserna år 1940 hyrde den estniska legationen våningar på flera olika adresser på Östermalm i Stockholms innerstad; Riddargatan 76 (1921–23), Grevgatan 9 (1927–28) och Sturegatan 16 (1929–40).[2][3] Under 1930-talet började den estniska staten undersöka lämpliga fastigheter för inköp i området.[3] Inget beslut om lämpligt objekt hann fattas före augusti 1940, när de diplomatiska relationerna avbröts på grund av Sovjetunionens annektering av Estland.[3]

De diplomatiska förbindelserna mellan Estland och Sverige återupptogs hösten 1991 efter det att Estland återerkänts.[3] Ambassaden var belägen på Rådmansgatan 18 (1991–92) och Storgatan 38 (1992–98) innan den nuvarande adressen på Tyrgatan 3/3A.[2][3][4]

I januari 1997 förvärvade estniska utrikesdepartementet huset med adress Tyrgatan 3/3A i Lärkstaden, där Albanien tidigare hade sin ambassad mellan 1973 och 1991.[3][4][5][6] Efter en omfattande ombyggnad öppnades dörrarna till Estniska Ambassaden med en officiell invigning den 17 juni 1998.[3] Byggnaden restes ursprungligen som ett enfamiljshus mellan åren 1910–12 enligt arkitekten Nils Lovéns ritningar.[6][7]

Beskickningschefer[8]Redigera

Namn Period Funktion
Margus Laidre 1991-1996 Ambassadör
Andres Unga 1996-2000 Ambassadör
Toomas Tiivel 2000-2004 Ambassadör
Jüri Kahn 2004-2006 Ambassadör
Alar Streimann 2006-2011 Ambassadör
Jaak Jõerüüt 2011-2015 Ambassadör
Merle Pajula 2015-idag Ambassadör

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ http://www.regeringen.se/sb/d/19859/a/253633
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. sid. 122. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4 
  3. ^ [a b c d e f g h] Maja Lõokese Linnajaos (2010). ”A House in Lärkstaden” (på engelska) (PDF). Estonian Embassy in Stockholm. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2019. http://web.archive.org/web/20190829170614/https://stockholm.mfa.ee/wp-content/uploads/sites/51/2019/06/Stockholm_ENG_FINAL_2010-ekraanile.pdf. Läst 29 augusti 2019. 
  4. ^ [a b] ”Embassy Contacts” (på en-US). Stockholm. https://stockholm.mfa.ee/embassy-contacts/. Läst 29 augusti 2019. 
  5. ^ Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. sid. 10. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4 
  6. ^ [a b] Carlquist, Thomas; Blom, Tarras (1984). ”Östermalm IV : byggnadshistorisk inventering 1976-1984” (PDF). digitalastadsmuseet.stockholm.se. sid. 250. http://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/Grid.fwx?archiveId=5000&search=(IPTC187%20contains(SSMB_0004830_04_)). Läst 1 september 2019. 
  7. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. www.bebyggelseregistret.raa.se. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000011222&page=historik. Läst 1 september 2019. 
  8. ^ ”The Meeting Point in Lärkstaden – Estonian Embassy in Stockholm” (på engelska) (PDF). Estlands ambassad i Stockholm. 2019. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2019. http://web.archive.org/web/20190829171242/https://stockholm.mfa.ee/wp-content/uploads/sites/51/2019/06/Rootsi-saakonna-raamat_web.pdf. Läst 29 augusti 2019. 

Externa länkarRedigera