Wikipedia

Kvarteret Landsknekten

kvarter i stadsdelen Haga i Göteborg

Kvarteret Landsknekten är ett byggnadskvarter i stadsdelen Haga i Göteborg. Kvarteret består av två fastigheter, varav den äldre delen i norr med fastighetsbeteckningen Haga 25:18 vid adresserna Haga Nygata 19, 21, 23, Östra Skansgatan 16 och Skolgatan 13 är ett byggnadsminne.[1] Vid byggnadsminnesförklaringen den 9 december 1986 var den dåvarande fastighetsbeteckningen Landsknekten 18.[2][3]

Kvarteret Landsknekten
Flerbostadshus med lokal
Nordöstra hörnet av Kvarteret Landsknekten vid Haga Nygata och Skolgatan i Haga.
Nordöstra hörnet av Kvarteret Landsknekten vid Haga Nygata och Skolgatan i Haga.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Haga 25:18, Göteborg
Adress Haga Nygata 19, 21, 23
Östra Skansgatan 16,
Skolgatan 13
Kulturmärkning
Byggnadsminne 1986-12-09
 - Referens nr. Lagskydd, RAÄ.
Arkitekt Josef Jönsson för huset vid
Haga Nygata 23–Skolgatan 13
(1859).
Färdigställande 1859–86
Byggnadsmaterial Trä med tak av plåt/tegel.

Vid Östra Skansgatan 16 fanns en smidesverkstad. Ovanför porten hängde skylten till Smidesfirman Johansson & Werling AB – " MEK – reperationer,
SMED – Johansson & Werling". I fonden syns Skansen Kronan. Foto från Göteborgs stadsmuseum.
Östra Skansgatan – foto från maj 1924, Göteborgs stadsmuseum.

Den södra delen av kvarteret uppfördes 1986 och har fastighetsbeteckningen Haga 25:19 med adresser vid Pilgatan, Skolgatan och Östra Skansgatan. Denna del är inte byggnadsminne.

Beskrivning redigera

Kvarteret om- och nybyggdes 1985–86. De tre byggnaderna längs Haga Nygata är ombyggda bostadshus. Trähuset på hörnet mot Östra Skansgatan uppfördes 1859. Byggnaden är i 2 våningar och har en ovanlig gatufasad i nyklassicistisk anda med bland annat omsorgsfullt utformade pilastrar. De två övriga är landshövdingehus från 1880–81 och har en för tiden typisk enkel dekor.[4]

Historik redigera

De byggnadsminnesförklarade byggnaderna omfattar ett trähus i två våningar, uppfört 1859, och två trevånings landshövdingehus, den ena från 1881, det andra från 1880–83. Trähusets fasader är lockpanelade och gråmålade – landshövdingehusets bottenvåningar av tegel är beigemålade medan övervåningarnas liggande panel är målade i ljusare beige nyans. Taken är tegeltäckta med vissa inslag av plåt.[5][6]

Järnbärare Carl Simonsson ägde endast 1/3 av den ursprungliga tomten Östra Haga 14 vid Haga Nygata 23–Skolgatan 13, som han friköpte 1859. Samma år ritade arkitekt Josef Jönsson ett tvåvåningshus med trägavel åt gatan och långsträckt fasad mot Skolgatan. Tomten var på 1004 kvadratalnar (omkring 600 kvadratmeter). Huset innehöll 14 rum och åtta kök.[7]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  2. ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  3. ^ Beslut, "Byggnadsminnesförklaring", Länsstyrelsen Göteborgs och Bohus län, 1986-12-09, Dnr 11.392-3295-86.
  4. ^ Lönnroth, Gudrun Arkiverad 26 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine., Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. Del 1, (1999), Stadsbyggnadskontoret, Göteborg, s. 209.
  5. ^ Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  6. ^ Byggnadsminnen 1978-1988: förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Stockholm: Riksantikvarieämbetet (RAÄ). 1989. Libris 8371852. ISBN 91-7192-752-2 
  7. ^ Kjellin, Maja (1971). Haga i Göteborg. Göteborg: Fastighetsaktiebolaget Göta lejon. sid. 78. Libris 869005 

Webbkällor redigera

  • Beslut, "Byggnadsminnesförklaring", Länsstyrelsen Göteborgs och Bohus län, 1986-12-09, Dnr 11.392-3295-86. Läst 13 januari 2017.
  • Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 13 januari 2017.
  • Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 13 januari 2017.
  • Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 13 januari 2017.
  • Lönnroth, Gudrun, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. Del 1, (1999), Stadsbyggnadskontoret, Göteborg, s. 209. Läst 13 januari 2017.

Tryckta källor redigera

  • Kjellin, Maja (1971). Haga i Göteborg. Göteborg: Fastighetsaktiebolaget Göta lejon. sid. 78. Libris 869005 
  • Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 209. Libris 2901636. ISBN 91-89088-04-2 
  • Lönnroth, Gudrun; Lundgren Maria (2015). Göteborgarnas Haga: En stadsdels historia : fästning : förstad : arbetarebostäder : stad i staden : saneringsobjekt : kulturminne. Göteborg: Gudrun Lönnroth. sid. 78-79, 178, 253, 328, 340. Libris 18557692. ISBN 9789163788147 
  • Byggnadsminnen 1978-1988: förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Stockholm: Riksantikvarieämbetet (RAÄ). 1989. Libris 8371852. ISBN 91-7192-752-2 

Vidare läsning redigera

  • Agroth, Stig Allan; Schånberg Sven (1989). Vid Skansbergets fot: Hagastudier i bild och ord. [Alingsås]: [Hammar]. Libris 7752412. ISBN 91-85786-21-7 
  • Byggnadsminnen 1978-1988: förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Stockholm: Riksantikvarieämbetet (RAÄ. 1989. sid. 248. Libris 8371852. ISBN 9171927522 
  • Garellick, Robert (1997). Göteborg före grävskoporna: ett bildverk. Stockholm: R. Garellick. sid. 36-59. Libris 7452031. ISBN 91-630-5465-5 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kvarteret_Landsknekten&oldid=51007485”