Kustsparv[2] (Ammospiza maritima) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer utmed USA:s kust utmed både Atlanten och Mexikanska golfen.

Kustsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteAmmospiza
ArtKustsparv
A. maritima
Vetenskapligt namn
§ Ammospiza maritima
Auktor(Wilson, 1811)
Utbredning
Synonymer
Ammodramus maritimus

Utseende redigera

Kustsparven är en rätt kompakt, långnäbbad sparv med en kroppslängd på 15 centimeter. Den är genomgående mörkgrå med vit strupe och diffusa streck undertill. Karakteristiskt är ett gult ögonbrynsstreck mellan ögat och näbben. De olika underartsgrupperna skiljer sig åt hur tydlig och konstrastrikt streckad den är ovan och under, där mirabilis är mest distinkt tecknad och maritima minst.[4]

 
Kustsparv av underarten mirabilis.
 
Den numera utdöda underarten nigrescens.

Läte redigera

Sången är en rätt dämpad ramsa som i engelsk litteratur återges "tup-teetle zhrrrrr", mer komplex och fylligare än madsparv och spetsstjärtad sparv. Lätet är ett hest "hup" och i flykten hörs ett utsträckt tunt "zeeeooee".[4]

Utbredning och systematik redigera

Kustsparven förekommer utmed Nordamerikas östkust, både utmed Atlanten och Mexikanska golfen. Den delas in i fyra grupper med sju underarter, med följande utbredning:[3]

Släktestillhörighet redigera

Arten placerades tidigare traditionellt i släktet Ammodramus, men DNA-studier[5] har visat att detta släkte är kraftigt parafyletiskt. Typarten för släktet gräshoppssparv står nära Arremonops, medan kustsparv (liksom starrsparv, madsparv och spetsstjärtad sparv) är närmare släkt med arter som grässparv (Passerculus) och sångsparv (Melospiza), varför dessa i allt större utsträckning numera lyfts ut till det egna släktet Ammospiza.

Familjetillhörighet redigera

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[6][7][8][9] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[9]

Levnadssätt redigera

Kustsparven förekommer året runt vid kusten där den lever ett tillbakadraget liv i salthaltiga våtmarker. Den föredrar blötare områden med högre växtlighet än spetsstjärtad sparv (Ammospiza caudacutus).[4]

 
Kustsparv av nominatformen.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor och numera stabil population.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 200 000 häckande individer.[10]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Ammospiza maritima . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 381. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Klicka, J. and G.M. Spellman (2007), A molecular evaluation of the North American “grassland” sparrow clade, Auk 124, 537-551.
  6. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  7. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  8. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  9. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
  10. ^ Partners in Flight (2019). Avian Conservation Assessment Database. 2019.

Externa länkar redigera