Wikipedia

Kurt Becker

svensk professor i reaktorteknologi

Kurt M. Becker, född 28 september 1928 i Moss, Norge, död 5 december 1992 i Solna[2], var en svensk professor i reaktorteknologi.

Kurt Becker
Född28 september 1928
Död5 december 1992[1] (64 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningForskare
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Kurt Becker föddes i Moss i Norge, men familjen flydde till Sverige undan den nazistiska ockupationen av Norge under andra världskriget och vistades i Uppsala 1942–1945.[3] När kriget var slut återvände familjen till Norge, och Becker genomgick civilingenjörsutbildning vid Norges Tekniska Högskola i Trondheim, och avlade därefter PhD-examen vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA.[3] 1960 återkom han till Sverige för att arbeta på AB Atomenergi där han var verksam vid värmetekniska laboratoriet inom området tvåfasströmning. 1963 anställdes han som laborator vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) där han 1967 sökte[4] och senare fick tjänsten som professor i ångteknik, sedermera reaktorteknologi. Han innehade denna tjänst fram till sin död 1992.

Becker kom i synnerhet att engagera sig i undersökningar inom tvåfasströmningsområdet, med tillämpningar inom reaktorteknologi där man bland annat studerar marginalerna mot torrkokning (dry-out) för blandningar av vatten och ånga. Beckers undersökningar gav viktiga bidrag till utvecklingen av detta forskningsområde, som var betydelsefullt för termohydraulisk design av svenska kokvattenreaktorer (BWR).[5][6] Han var med om att bilda The European Two-Phase Flow Group 1963[7], och omnämns som "one of the most active member until his death".[8] ETPFG-mötet 2002[9] samt volym 163 (1996) av Nuclear Engineering and Design[10] dedikerades till professor Beckers minne.

Becker gjorde även viktiga insatser inom haverihantering, där man kartlägger vilken information som finns tillgänglig för en reaktoroperatör i en störd situation, och vilka beslut om åtgärder som är möjliga att fatta. Han utvecklade bland annat en mätsond - BCCM - Becker Core Cooling Meter - som provats praktiskt bland annat i Barsebäck och som gav en förbättrad information om marginaler mot torrkokning i härden.[11]

Ångexplosionsfrågan

redigera

Becker var en engagerad person som inte tvekade att till exempel delta i den intensiva kärnkraftsdebatten i Sverige under 1970- och 1980-talet. En komplex teknisk fråga som kom att diskuteras såväl bland tekniker som lekmän och politiker var risken för ångexplosioner, som bland annat redovisades i den så kallade "Rasmussen-rapporten" 1975".[12] Ångexplosion är ett fenomen[13] som kan inträffa när en överhettad smälta (tenn, stål, uranoxid) faller ner i vatten och fragmenteras till många små smältdroppar. Genom ett komplicerat termodynamiskt förlopp kan det under vissa förutsättningar uppstå en mycket plötslig energiöverföring från smältdroppar till omgivande vatten, vilket orsakar en kraftig tryckvåg mot omgivande strukturer.

I Rasmussen-studien var en ångexplosion inne i reaktortanken det värsta fallet, då den om än med låg sannolikhet ledde till att reaktortanklocket sprängdes loss och skadade inneslutningen med avsevärda utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. Ångexplosioner utanför reaktortanken (men i reaktorinneslutningen) ansågs ge mindre bidrag till utsläppsrisken.

Frågan fick en särskild tyngd efter Harrisburgolyckan i mars 1979, som ledde till att den statliga Reaktorsäkerhetsutredningen tillsattes och avgav sitt betänkande "Säker kärnkraft?" i november 1979[14] där man inte heller kunde avskriva risken för ångexplosioner.

Harrisburgolyckan ledde också till att SSI-rapporten "Effektivare Beredskap"[15] togs fram, där man använde detta "värsta fall" från Rasmussen-studien som underlag till beredskapsplaneringen. Detta gav stora redovisade konsekvenser och upprörda reaktioner.[16] Becker hade sin uppfattning klar och hävdade att "Värsta olyckan kan inte hända".[17]

För att reda ut detta tillsatte regeringen 1980 en kommitté för att klargöra hurpass troligt det var att det kan uppstå ångexplosioner av sådan styrka att de kan skada inneslutningen och orsaka stora utsläpp. Ångexplosionskommittén, vars ordförande var professor Ingvar Jung, avgav sitt betänkande i december 1980.[13] Många internationella experter anlitades, och en viss enighet kunde nås om att ångexplosioner i reaktortanken och i inneslutningen visserligen kan förekomma, men att dessa inte har sådan styrka att inneslutningens integritet äventyras. Därför bedömdes det som acceptabelt att inte beakta ångexplosioner och därmed sammanhängande utsläpp vid utformningen av säkerhetssystem och beredskapsåtgärder.

Fenomenet ångexplosion innehåller fortfarande (2017) många osäkerheter, men 1996 redovisade den amerikanska kärnkraftmyndigheten NRC ett konsensus som bekräftar ångexplosionskommitténs slutsatser - att ångexplosioner inuti reaktortanken som kan skada reaktorinneslutningen bedöms som osannolika.[18]

Bibliografi (urval)

redigera
  • Becker, Kurt M. (1962) (på engelska). Burnout conditions for flow of boiling water in vertical rod clusters. AE, 0519-3346 ; 74. Stockholm. Libris 453587 
  • Becker, Kurt M. (1962) (på engelska). Measurements of burnout conditions for flow of boiling water in vertical round ducts. AE, 0519-3346 ; 87. Stockholm. Libris 455829 
  • (på engelska) Hydrodynamic instability and dynamic burnout in natural circulation two-phase flow: an experimental and theoretical study. AE, 0519-3346 ; 156. Stockholm. 1964. Libris 456484 
  • Becker, Kurt M. (1979). Bedömning av vattennivån i TMI-2 reaktorn vid haveriet den 28 mars 1979. Laboratory of Nuclear Engineering, Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden, 99-0865317-2 ; 26. Stockholm: Institutionen för reaktorteknologi, Kungliga Tekniska högskolan. Libris 1532292 
  • Kurt M. Becker, Adam Letzter, Olov Nylund, Bertil Schölin (February 1981). ”An experimental study of the effect of the axial heat flux distribution on the dryout conditions in a 3650-mm long annulus”. International Journal of Multiphase Flow (Elsevier) 7 (1): sid. 47-61. doi:10.1016/0301-9322(81)90014-8. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0301932281900148. Läst 2 januari 2018. 
  • (på engelska) An experimental investigation of post dryout heat transfer. Laboratory of Nuclear Engineering, Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden, 99-0865317-2 ; 33. Stockholm: Department of Nuclear Reactor Engineering, Royal Institute of Technology. 1983. Libris 1532301 
  • (på engelska) An experimental investigation of post dryout heat transfer. Tables. Stockholm: Department of Nuclear Reactor Engineering, Royal Institute of Technology. 1983. Libris 1532302 
  • Sardh, Lars; Becker Kurt M. (1986) (på engelska). Assessments of correlations based on full-scale rod bundle experiments. Laboratory of Nuclear Engineering, Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden, 99-0865317-2 ; 36. Stockholm. Libris 888522 

Referenser

redigera
  1. ^ Sveriges Släktforskarförbund.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  3. ^ [a b] Per Persson, Eric Granryd (24 december 1992). ”Dödsfall - Kurt Becker”. Svenska Dagbladet: s. 13. https://www.svd.se/arkiv/1992-12-24/13. Läst 13 december 2017. 
  4. ^ ”Professursökande - en professur i ångteknik vid tekniska högskolan i Stockholm söks av laborator Kurt Becker”. Svenska Dagbladet: s. 5. 5 juli 1967. https://www.svd.se/arkiv/1967-07-05/5. Läst 13 december 2017. 
  5. ^ Becker, Kurt M. (1967). A burnout correlation for flow of boiling water in vertical rod bundles. AB Atomenergi. AE-276. https://inis.iaea.org/search/search.aspx?orig_q=RN:38045473. Läst 2 januari 2018 
  6. ^ K.M. Becker, J. Engström, O. Nylund, B. Schölin, B. Söderquist (1990). ”Analysis of the dryout incident in the Oskarshamn 2 Boiling Water Reactor”. Int. J. Multiphase Flow (Pergamon Press/Elsevier) 16 (6): sid. 959-974. 
  7. ^ ”The European Two-Phase Flow”. ENEA - Institute of Thermal-Fluid Dynamics (Italy). Arkiverad från originalet den 14 december 2017Group. https://web.archive.org/web/20171214182856/http://termserv.casaccia.enea.it/etpfgm/. Läst 14 december 2017. 
  8. ^ ”Announcement of the 40th Meeting of the European Two-Phase Flow Group 2002 in Stockholm”. The Japanese Society for Multiphase Flow. October 2001, nr 17. http://www.jsmf.gr.jp/file/No17.pdf. Läst 14 december 2017. ”The 40th Meeting of the ETPFG will be held in Stockholm, Sweden, organized by the Royal Institute of Technology (KTH), and dedicated to the memory of Prof. Kurt Becker, who worked at the KTH and was the main founder of the ETPFG and one of the most active Member until his death, in 1992, soon after he organized his Meeting of the ETPFG in Stockholm in 1992.” 
  9. ^ ”European Two-Phase Flow Group Meeting 2002 Stockholm, 10 - 13 June 2002”. ENEA - Institute of Thermal-Fluid Dynamics (Italy). Arkiverad från originalet den 8 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170508183036/http://termserv.casaccia.enea.it/etpfgm/2002.html. Läst 14 december 2017. 
  10. ^ Bal Raj Sehgal (1996). ”Dedicated to the Memory of Professor Kurt Becker”. Nuclear Engineering and Design (Elsevier) 163 (1-2): sid. Page ix. ISSN 0029-5493. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0029549396847005/pdfft?md5=a1e30e67d35fe3ba0060d2401d780501&pid=1-s2.0-0029549396847005-main.pdf. Läst 27 februari 2018. 
  11. ^ Becker, Kurt M. (1992-03-16--17). Performance Studies of a new core cooling monitor in a Boiling Water Reactor - Proceedings of a Specialist meeting organized by OECD/CSNI - Principle Working Group 4, Task Group on Containment Aspects of Severe Accident Management (CAM) in Cooperation wilh the Gesellschaft für Anlagen- und Reaktorsicherheit (GRS) mbH, Cologne (F.R.G.). OECD/NEA. sid. 309-328. GRS-93. ISBN 3-923875-43-6. https://web.archive.org/web/20180103072438/https://www.grs.de/sites/default/files/pdf/GRS_093.pdf. Läst 2 januari 2018 
  12. ^ Reactor Safety Study - an assessment of accident risks in U.S. Commercial Nuclear Power Plants, WASH-1400 (NUREG 75/014). U.S. Nuclear Regulatory Commission. 1975 [1975]. https://www.osti.gov/scitech/servlets/purl/7134131. Läst 12 november 2017 
  13. ^ [a b] Becker, Kurt M. (1980) (på engelska). Steam explosions in light water reactors / Ångexplosioner i lättvattenreaktorer. Stockholm: Regeringen, Industridepartementet. Ds I 1980:28 Libris 1566370 
  14. ^ Säker kärnkraft? Betänkande av Reaktorsäkerhetsutredningen, SOU 1979:86. "SOU 1979:86". Regeringen, Industridepartementet. 1979. http://weburn.kb.se/metadata/910/SOU_7259910.htm 
  15. ^ Bo Lindell et al (Februari 1980). Effektivare Beredskap - volym 5 - konsekvensbeskrivningar. SSI - Statens StrålskyddsInstitut. Libris 193612. http://www.iaea.org/inis/collection/NCLCollectionStore/_Public/11/544/11544180.pdf. Läst 14 december 2017 
  16. ^ Ulf Wickbom (5 mars 1980). ”Ångexplosion omöjlig? "Ingen dokumentation stöder de nya rönen" ... det finns fortfarande risk för olyckor med 30000 cancerfall och tusen kvadratkilometers radioaktiv markbeläggning”. Svenska Dagbladet: s. 5. https://www.svd.se/arkiv/1980-03-05/5. Läst 12 november 2017. 
  17. ^ Hans Rehnvall (4 mars 1980). ”Professor kritiserar SSI: "Värsta olyckan kan inte hända"”. Svenska Dagbladet: s. 5. https://www.svd.se/arkiv/1980-03-04/5. Läst 13 december 2017. 
  18. ^ S. Basu, T. Ginsberg (1996-08-01). NUREG-1524 - A Reassessment of the Potential for an Alpha-Mode Containment Failure and a Review of the Current Understanding of Broader Fuel-Collant Interaction Issues - Second Steam Explosion Review Group Workshop. NRC - United States Nuclear Regulatory Commission. https://www.osti.gov/scitech/biblio/319665. Läst 14 december 2017 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kurt_Becker&oldid=51733100”