Öppna huvudmenyn

Bal Raj Sehgal

Bal Raj Sehgal, född 2 september 1933 i Peshawar Cantonment i North West Frontier Province (nuvarande Khyber Pakhtunkhwa) i Pakistan,[1], död 26 februari 2018 i San Francisco, Kalifornien,[2] var professor i reaktorsäkerhet på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1991–2005.

Bal Raj Sehgal
Född2 september 1933
Peshawar Cantonment i North West Frontier Province (nuvarande Khyber Pakhtunkhwa) i Pakistan
Död26 februari 2018 (84 år)
San Francisco, Kalifornien
ForskningsområdeTermohydraulik, Reaktorfysik, Reaktorsäkerhet, Svåra Haverier
InstitutionerKTH, ANL (Argonne National Laboratory), EPRI (Electric Power Research Institute), MIT (Massachusetts Institute of Technology), University of California, Berkeley

Sehgal växte upp i Peshawar i dåvarande brittiska Indien, men tvingades flytta till New Dehli vid Indiens delning 1947.[1][3] Han erhöll 1955 en B.S. i Mechanical Engineering vid University of Delhi och emigrerade sedan till USA där han disputerade 1961 i ingenjörsvetenskap (Engineering Sciences) vid University of California, Berkeley och började därefter arbeta vid Argonne National Laboratory, Reactor Engineering Division. 1973-1974 var han visiting professor i Nuclear Engineering, Purdue University. 1974 övergick han till EPRI (Electric Power Research Institute) där han 1983 blev Senior Scientific Advisor vid Nuclear Power Division. 1980-1981 var han visiting professor vid Department of Nuclear Engineering, Massachusetts Institute of Technology (MIT). 1982-1983 samt 1988-1991 var han visiting professor vid Department of Nuclear Engineering, University of California, Berkeley.[4]

Sehgal studerade både experimentellt och analytiskt många aspekter av termodynamik och neutronkinetik (reaktorfysik) vid allvarliga olycksförlopp och härdsmältor i kärnkraftsreaktorer, och hade en omfattande vetenskaplig publicering (+360 peer-reviewed articles) inom dessa områden.[5] Han deltog som expert och rådgivare i många olika sammanhang, till exempel i ANS (American Nuclear Society) utredning om Fukushima-olyckan.[6]

Sehgal intresserade sig för utbildning och kompetensöverföring och var redaktör för den 2011 utgivna boken Nuclear Safety in Light Water Reactors: Severe Accident Phenomenology, som på ett läsvärt sätt sammanställer kunskaper och forskning inom området svåra reaktorolyckor. Han gav också betydelsefulla bidrag till kurser och utbildningsmaterial inom svåra haverier som till exempel EU-projektet "Excellence Spreading activities of the European Severe Accident Research NETwork of Excellence, SARNET".[7]

Sehgal fick många utmärkelser för sina insatser, bland annat en Festschrift edition av Nuclear Engineering and Design 2006[4], samt att han 2013 invaldes som medlem i NAE - National Academy of Engineering - med motiveringen "for contributions to predicting accident behavior of nuclear reactor systems".[8]

BibliografiRedigera

  • Sehgal, Bal Raj. (2011) (på eng). Nuclear Safety in Light Water Reactors : Severe Accident Phenomenology.. Burlington: Elsevier Science. Libris 12740342. ISBN 978-0123884466 

UtmärkelserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Bal Raj Sehgal - interview”. The 1947 Partition Archive. http://www.1947partitionarchive.org/story/809. Läst 11 mars 2018. 
  2. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet 11 mars 2018 sid.72
  3. ^ Ravinder Sehgal. ”Memorial - Bal Raj Sehgal”. Palo Alto Online. https://www.paloaltoonline.com/obituaries/memorials/bal-raj-sehgal?o=5314. Läst 2 juni 2018. 
  4. ^ [a b c] Manfred Bürger, Michael Buck and Günther Lohnert, red (October 2006). ”Festschrift Edition Celebrating the 70th Birthday of Prof. Bal Raj Sehgal: Invited papers on - Core melt accidents in LWRs State of the art of "COOLABILITY OF POROUS DEBRIS"”. Nuclear Engineering and Design (Elsevier) 236 (19-21): sid. 1937-2328. https://www.sciencedirect.com/science/journal/00295493/236/19-21. 
  5. ^ [a b c d] ”Nuclear Safety in Light Water Reactors - About the Editor”. Elsevier. https://www.elsevier.com/books/nuclear-safety-in-light-water-reactors/sehgal/978-0-12-388446-6. Läst 28 februari 2018. 
  6. ^ Fukushima Daiichi: ANS Committee Report, A Report by The American Nuclear Society Special Committee on Fukushima. ANS - American Nuclear Society. March 2012, Revised June 2012. http://fukushima.ans.org/report/Fukushima_report.pdf. Läst 12 mars 2018 
  7. ^ Bal Raj Sehgal och Pascal Piluso (2008-09-01). SARNET Lecture notes on Nuclear Reactor Severe Accident Phenomenology. CEA - Commissariat à l'Énergie Atomique. Rapport CEA-R-6194, ISSN 0429-3460. http://www.iaea.org/inis/collection/NCLCollectionStore/_Public/41/021/41021806.pdf. Läst 12 mars 2018 
  8. ^ [a b] ”National Academy of Engineering - Members”. National Academy of Engineering, USA. https://www.nae.edu/cms/69277.aspx. Läst 18 december 2017. 
  9. ^ ”Theos J. ("Tommy") Thompson Award For Reactor Safety”. ANS - American Nuclear Society. http://www.ans.org/honors/awards/award-thompson/. Läst 18 december 2017. 
  10. ^ ”ANS - Seaborg Medal”. ANS - American Nuclear Society. 2003. http://www.ans.org/honors/awards/award-seaborg/. Läst 18 december 2017. 
  11. ^ ”George C. Laurence Pioneering Award - recipients”. ANS - American Nuclear Society. 2010. http://www.ans.org/honors/recipients/va-laurence. Läst 18 december 2017. 
  12. ^ ”2014-09-30 – General assembly of members of Lithuanian Academy of Sciences”. Lietuvos Energetikos Institutas - Lithuanian Energy Institute. 30 september 2014. http://www.lei.lt/_img/_up/File/atvir/2015/LEI%20newsletters/LEI%20newsletter%20no.31.pdf. Läst 2 juni 2018.