Christopher Christian Karsten, född 9 september 1756 i Ystad, död 6 augusti 1827 i Drottningholm, var en svensk operasångare (tenor).

Christopher Christian Karsten
Litografi 1847.
Födelsedatum9 september 1756
FödelseortYstad
Dödsdatum6 augusti 1827 (70 år)
DödsortDrottningholm
MakaSophie Stebnowska
BarnSophie Karsten, Elisabeth Charlotta Karsten
Genreopera
Rolltenor
År som aktiv17761825

Biografi och karriär redigera

När Karsten sjöng för drottning Lovisa Ulrika 1771 blev hon så imponerad att hon såg till att han fick studera musik i Stockholm. Han uppträdde med Carl Stenborg och Elisabeth Olin 1773 i den berömda föreställningen Thetis och Pelée och var sedan anställd vid den nygrundade Operan i Stora Bollhuset som körsångare.

Han debuterade 1776 i titelrollen i operabaletten Adonis och skickades sedan att studera under Potenza i Köpenhamn. När han återvände till Stockholm 1778 blev han Sveriges största operasångare ända fram till 1806. Han berömdes både för sin rösts och sin kropps skönhet. Han valdes in i Musikaliska Akademien 1787, utnämndes till hovsångare och fick 1791 titeln hovsekreterare. Bland rollerna kan nämnas Azor i Zemire och Azor, Achilles i Iphigénie i Auliden, Pylades i Iphigénie i Tauriden, Ataliba i Cora och Alonzo och Christjern i Gustaf Wasa.

Vid sin debut 1776 fick han kritiken: Ändtligen har direktören vid operan fått en rival åt herr Carl Stenborg uti unge Karsten, som sjungit och spelat mycket väl uti Adonis. Utom dess klädd och sminkad äger han en behaglig fysionomi, vacker figur, lång och smärt. Han betraktades som: en seger oändligt stor för herr Zibet, men en créve-coeur för fru Olin, som måste spela emot en gosse, hvilken togs utur kören. Karsten och Stenborg var under hela den gustavianska tiden Sveriges manliga stjärnor.

Han turnerade också utomlands. Han uppträdde 1783 i Köpenhamn, 1788 i Berlin, 1792 i London och 1810–1811 i Paris och var den första svenska operasångare med en internationell karriär; som den första kvinnliga räknas Justina Casagli. Då Operan stängdes 1806 avskedades han liksom den övriga personalen; efter att den öppnade igen 1812, uppträdde han som gästaktör fram till 1825.

Karsten var förlovad med Marie Louise Marcadet men bröt förlovningen[1] och gifte sig med skådespelaren Sophie Stebnowska från Polen (1753–1848), också hon ansedd som en av de främsta förmågorna vid Operan fram till 1806. Han blev far till Sophie Karsten, (dansare vid Operan 1805–1806 som gifte sig med Filippo Taglioni och var mor till Marie Taglioni) och till konstnären Elisabeth Charlotta Karsten.

Roller redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1780 Alcindor Arsène Stora Bollhuset[2]
1781 Översteprästen Alceste Stora Bollhuset[2]
1781 Roland Roland Stora Bollhuset[2]
1783 Pylades Iphigenie uti Tauriden Gustavianska operahuset[2]
1784 Celenus Atis Gustavianska operahuset[2]
1786 Kristian II Gustaf Wasa Gustavianska operahuset[2]
1787 Ubald Armide Gustavianska operahuset[2]
1787 Orest Electra Gustavianska operahuset[2]
1788 Ataliba Cora och Alonzo Gustavianska operahuset[2]
1788 Gustaf Adolf Gustaf Adolph och Ebba Brahe Gustavianska operahuset[2]
1793 Folke Folke Birgersson till Ringstad Gustavianska operahuset[2]
1793 Alvar Azemia Gustavianska operahuset[2]
1793 Översteprästen i Musernas tempel Alcides inträde i världen Arsenalsteatern
1794 Greve Rosenhjel Det farliga förtroendet Gustavianska operahuset[2]
1795 Levinski Lodoiska Gustavianska operahuset[2]
1796 Ferdinand De gamle friarne Gustavianska operahuset[2]
1796 Renaud Renaud d'Ast Gustavianska operahuset[2]
1796 Saint Phar Caravanen Gustavianska operahuset[2]
1799 Jarbas Aeneas i Carthago Gustavianska operahuset[2]
1800 Hertig Alberti Camilla Gustavianska operahuset[2]
1800 Oedipe Oedipe i Athen Gustavianska operahuset[2]
1801 Renaud Renaud Gustavianska operahuset[2]
1803 Polykrates Anakreon på Samos Gustavianska operahuset[2]
1803 Sten Persson Wollmar, torpare Torparen Arsenalsteatern[2]
1803 Greve Armand Vattendragaren Arsenalsteatern[2]

Källor redigera

Litteratur redigera

  • Marie Taglioni, Souvenirs. Le manuscrit inédit de la grande danseuse romantique, édition établie, présentée et annotée par Bruno Ligore, Gremese, 2017.
  • Madison U. Sowell, Debra H. Sowell, Francesca Falcone, Patrizia Veroli, Icônes du ballet romantique. Marie Taglioni et sa famille, Gremese, 2016.

Vidare läsning redigera

  • Hagman, Bertil (1989). ”Christoffer Karsten och hans familj.”. Årsskrift/Confidencen rediviva (Solna : Ulriksdals slottsteaters vänförening, 1982–) 1989 (7),: sid. 34–50 : ill.. ISSN 0280-6851. ISSN 0280-6851 ISSN 0280-6851.  Libris 3123157
  • Ivarsdotter, Anna (1993). ”Den gustavianska operan”. Musiken i Sverige/[huvudredaktör: Leif Jonsson]. 2 / redigerad av Leif Jonsson och Anna Ivarsdotter-Johnson (Stockholm: Fischer, 1993): sid. 287–350 : musiknoter, ill..  Libris 2281395

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Erdmann, Nils, Vid hovet och på adelsgodsen i 1700-talets Sverige: en tidskrönika, Wahlströms, Stockholm, 1926
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x] ”Arkivet”. Kungliga operan. https://arkivet.operan.se/repertoar/. Läst 16 juli 2020.