Krampus

djävulslik gestalt i adventsfolktron
För andra betydelser, se Krampus (olika betydelser).
Krampus och Sankt Nicolaus besöker ett hem i Wien år 1896. Krampus bär både ett ris att använda på olydiga barn och en säck att stoppa dem i.

Krampus är en gestalt i adventsfolktron i ett mellaneuropeiskt område som innefattar Bayern, Österrike, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Slovenien.

En modern Krampus personifierad i Salzburg.

Krampus brukar framställas som en djävulslik och skrämmande följeslagare till den vänlige Sankt Nikolaus. I lutherska miljöer är Krampus istället Jesusbarnets följeslagare. Han används för att skrämma barn till lydnad genom att utlova straff såsom risbastu eller bortföring för de barn som inte har varit snälla.

Sankt Nikolaus firas den 6 december, då han exempelvis kan ge barn presenter i deras välputsade skor, som dessförinnan har ställts upp i fönstret. Han är alltid osynlig och anländer med sina presenter under natten. På morgonen hittar barnen presenterna och ett (ofta gyllene) risknippe i skorna. Risknippet blir mycket stort om de har varit olydiga.

Krampusgestalten och den senare traditionen med den nordiska julbocken har likheter, men kopplingar mellan dessa båda traditioner är oklara.[1]

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ https://www.vastarvet.se/kunskap--fakta/sanningar-och-myter/julbocken-djavulsfigur-och-fruktbarhetssymbol/