Roborovskijrosenfink

fågelart
(Omdirigerad från Kozlowia)

Roborovskijrosenfink[2] (Carpodacus roborowskii) är en bergslevande asiatisk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3]

Roborovskijrosenfink
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteRosenfinkar
Carpodacus
ArtRoborovskijrosenfink
C. roborowskii
Vetenskapligt namn
§ Carpodacus roborowskii
Auktor(Przewalski, 1887)
Synonymer
  • Leucosticte roborowskii Przewalski, 1887
  • Kozlowia roborowskii (Przewalski, 1887)
Hitta fler artiklar om fåglar med

KänneteckenRedigera

UtseendeRedigera

Roborovskijrosenfinken är en stor (17–18 cm), lång rosenfink med rundat huvud samt tunn och spetsig gul näbb. Hanen har mörkt karmosinrött ansikte som sträcker sig ner mot strupen, grå ovansida med skär anstrykning, blekrosa övergump och lavendelrosa undersida, blekare på undre stjärttäckarna. Honan är övervägande gråbrun och mörkstreckad (bortsett från övergump och övre stjärttäckare), undertill mer beigevit med tunnare streck. Flykten är snabb och elegant påminnande om grandala.[4]

LätenRedigera

Fågeln är mestadels tystlåten, en har en kort och klagande vissling som ofta avges som en längre drill.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Roborovskijrosenfinken förekommer i bergstrakter i västcentrala Kina (centrala Qinghai).[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

SläktskapRedigera

Roborovskijrosenfinken beskrevs ursprungligen som en art i släktet Leucosticte (alpfinkar), och var en period därefter placerad som ensam art i släktet Kozlowia. DNA-studier visar dock att den är en del av Carpodacus,[5] närmast släkt med den mycket dåligt kända arten sillemrosenfink och dessa båda i sin tur systergrupp med de likaledes bergslevande arterna större rosenfink och himalayarosenfink.

LevnadssättRedigera

Roborovskijrosenfinken lever högt uppe på Tibetanska högplatån där den hittas i höglänt, ödsligt och klippigt stäpplandskap samt på stäppartade alpängar på mellan 4500 och 5400 meters höjd, något lägre vintertid. Förutom grå alpfink (Leucosticte brandti) är detta är en miljö som alla andra fåglar undviker. Den ses ensam eller i par, tillfälligt i större familjegrupper, födosökande efter frön och växtdelar på den mycket sparsamt bevuxna marken. Ett bo som hittats i Qinghai var placerat i en klippskreva bland klippblock på en stenig sluttning på 4650 meters höjd och innehöll fem ägg i slutet av juli.[6]

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Den beskrivs dock som sällsynt och dåligt känd.[4]

NamnRedigera

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Vsevolod Ivanovitj Roborovskij (1856–1910), rysk upptäcktsresande i Centralasien.[7]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Carpodacus roborowskii Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 1 februari 2015
  4. ^ [a b c] Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.
  5. ^ Tietze, D.T., M. Päckert, J. MArtens, H. Lehmann, and Y.-H. Sun (2013), Complete phylogeny and historical biogeography of true rosefinches (Aves: Carpodacus), Zool. J. Linn. Soc. 169, 215-234.
  6. ^ Clement, P. (2019). Tibetan Rosefinch (Carpodacus roborowskii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61404 5 januari 2019).
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera