Kortstjärtad lira[2] (Ardenna tenuirostris) är en förhållandevis vanlig fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar som förekommer i Stilla havet.[3] Den minskar i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att anses vara hotad.

Kortstjärtad lira
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Puffinus tenuirostris 2.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläkteArdenna
ArtKortstjärtad lira
A. tenuirostris
Vetenskapligt namn
§ Ardenna tenuirostris
Auktor(Temminck, 1835)
Synonymer
Puffinus tenuirostris
Hitta fler artiklar om fåglar med

UtseendeRedigera

Kortstjärtad lira är en relativt stor lira med en kroppslängd på 41–43 centimeter. Med sin sotbruna dräkt och blekgrå vingundersidor är den mycket lik gråliran (Ardenna grisea), men har kortare näbb, brantare panna, kortare bakkropp och stjärt. Vidare är de ljusa vingundersidorna mindre påtagligt kontrastrika.[4]

LäteRedigera

Kortstjärtad lira är liksom gråliran ljudlig vid häckningskolonierna, men hörs huvudsakligen från marken och inte i flykten. Huvudlätet, som används för att försvara bohålet, är en blandning av ljud på inandning och utandning, återgivet "ee-ee-a-aa".[5]

UtbredningRedigera

Fågeln häckar i Australien, i South Australia och på Tasmanien. Utanför häckningssäsong lever den pelagiskt och vintertid flyttar den till norra halvklotet och förekommer då i norra Stilla havet.[3] Tillfälligt har den setts på Mauritius samt i Thailand.[1] 22 juni 2020 hittades en utmattad kortstjärtad lira på stranden i irländska Tramore.[6]

SystematikRedigera

Tidigare fördes den till släktet Puffinus, men DNA-studier visar att det släktet är parafyletiskt i förhållande till släktet Calonectris.[7] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

EkologiRedigera

Arten häckar huvudsakligen på kustnära öar, vanligtvis i gräsmarker eller annan vegetation men ibland på klippor eller barmark. Under häckningen alternerar den korta och lokala födosökningar med upp till 17 dagar långa turer ändå till polarområdena. Den lever av fisk (framför allt prickfiskar), kräftdjur och bläckfisk. Den födosöker i flockar om upp till hela 20.000 individer, då ibland i närheten av valar.[8]

Status och hotRedigera

Kortstjärtad lira är en mycket vanlig havsfågel i Australien och skattning av ungar sker där kommersiellt. Världspopulationen har uppskattats till fler än 23 miljoner individer.[5] Dock verkar den minska i antal till följd av klimatförändringar,[5] men inte tillräckligt kraftigt för att den ska anses hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

NamnRedigera

Det vetenskapliga artnamnet tenuirostris betyder "slanknäbbad", från latinets tenuis ("slank") och rostris ("-näbbad", av rostrum", "näbb").[9]

BilderRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2018 Ardenna tenuirostris . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b c] Brooke, M. de L. 2004. Albatrosses and Petrels Across the World. Oxford University Press, Oxford.
  6. ^ Tarsiger.com Fynd av kortstjärtad lira i Västpalearktis
  7. ^ Austin, J.J., Bretagnolle, V. och Pasquet, E. (2004) A global molecular phylogeny of the small puffinus shearwaters and implications for systematics of the little-audubon’s shearwater complex. Auk 121: 847–864.
  8. ^ del Hoyo, J., Elliot, A. and Sargatal, J. 1992. Handbook of the Birds of the World, Vol. 1: Ostrich to Ducks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  9. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkarRedigera