Öppna huvudmenyn
En konvex mängd
En icke-konvex mängd

En mängd i ett reellt eller komplext vektorrum är konvex om varje punkt längs en sträcka mellan två godtyckligt valda punkter i mängden också ligger i mängden. Man kan även uttrycka det som att alla andra punkter går att "se" från varje punkt i mängden.

Konvex mängd är ett begrepp som är vanligt förekommande inom optimeringsläran och olika grenar av mängdläran.

DefinitionRedigera

En mängd X i ett reellt eller komplext vektorrum sägs vara konvex om

 

implicerar att

 

Med andra ord ska linjestycket mellan   och   ligga i X. [1][2][3]

EgenskaperRedigera

KonvexkombinationerRedigera

Huvudartikel: Konvexkombination

Om   är punkter i ett reellt eller komplext vektorrum är en konvexkombination av dessa punkter en punkt som kan skrivas som:

 

En mängd är konvex om och endast om den innehåller alla sina konvexkombinationer. [4]

Skärning mellan konvexa mängderRedigera

Snittet mellan ett ändligt antal konvexa mängder är också konvext.

Bevis

Låt   vara en samling konvexa mängder och låt mängden D definieras enligt nedan:

 

Då önskar man visa att för två godtyckliga punkter x1 och x2 i D så gäller att

 

också ligger i D.

Man vet att om   är två element i D så är   också två element i alla de konvexa mängderna  .

Således, eftersom   är konvexa, så ligger

 

i varje en av mängderna  .

Därför vet man att

 

ligger inom skärningen mellan  , dvs inom mängden D som då också är konvex. [5]

Konvext höljeRedigera

Huvudartikel: Konvext hölje

För varje mängd X i ett reellt eller komplext vektorrum finns en minsta konvex mängd som innehåller mängden. Denna mängd kallas för X:s konvexa hölje. Det konvexa höljet till X kan ses som snittet av alla konvexa mängder som innehåller X, eller som mängden av alla konvexkombinationer av punkterna i X. [6]

StjärnformighetRedigera

 
I en rak stjärna kan alla andra punkter ses från mitten, den är alltså stjärnkonvex, eller stjärnformig.
Huvudartikel: Stjärnformat område

Om C är ett godtyckligt reellt eller komplext vektorrum i ett ändligt antal dimensioner gäller det att C är stjärnkonvex om det finns något   i C sådant att konvexkombinationen av   och alla andra punkter i C ligger inom C.

Således vet man att en konvex mängd alltid är stjärnformig, men stjärnformiga mängder är inte alltid konvexa.

TillämpningarRedigera

Konvexa mängder, tillsammans med konvexa funktioner används för att lösa flertalet typer av problem inom flera olika matematiska områden.

SimplexmetodenRedigera

Huvudartikel: Simplexmetoden

Simplexmetoden används för att lösa LP-problem vars allmänna form är:

 

med bivillkor enligt:

 
 

Ovan så är   koefficienten i målfunktionen för variabeln  .   är motsvarande koefficient i bivillkor i, och   är motsvarande högerledskoefficient.

Sats
 
Bivillkoren och det tillåtna (konvexa) området för ett tvådimensionellt LP-problem.

Det tillåtna området (området som definieras av bivillkoren) i ett LP-problem utgör en konvex mängd.

Bevis

Låt   vara två godtyckliga punkter som är tillåtna under samtliga bivillkor i. Detta kan skrivas som att

 

Betrakta sedan en punkt på linjen mellan   som är en konvexkombination av de båda punkterna, dvs en punkt

 

Multiplicera sedan de båda olikheterna ovan med   respektive   och addera de båda. Detta ger:

 

och detta kan skrivas:

 

Detta säger att även den godtyckliga punkten är tillåten med avseende på bivillkor i, och detta är definitionen på en konvex mängd. En slutsats som kan dras av detta är att mängden av alla lösningar till villkoret

 

då utgör en konvex mängd. Detta resonemang kan tillämpas på alla övriga bivillkor till det allmänna LP-problemet, vilket ger slutsatsen att det tillåtna området i ett LP-problem är en konvex mängd. [7]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Bazaraa, M.S; Shetty, C.M: "Lecture Notes in Economics and Mathematical Systems - Foundations of Optimization", sidan 16. Springer-Verlag, 1976
  2. ^ Ekeland, I; Temam, R: Convex Analysis and Variational Problems", sidan 3. North-Holland Publishing Company, 1976
  3. ^ Lundgren, J; Rönnqvist, M; Värbrand, P: "Optimeringslära", sidor 28-36. Studentlitteratur, 2007
  4. ^ Cooper; Steinberg: "Introduction to Methods of Optimization", sidor 67-71. W.B. Saunders Company, 1970
  5. ^ Cooper; Steinberg: "Introduction to Methods of Optimization", sidor 68-69. W.B. Saunders Company, 1970
  6. ^ Cooper; Steinberg: "Introduction to Methods of Optimization", sidor 73-78. W.B. Saunders Company, 1970
  7. ^ Lundgren, J; Rönnqvist, M; Värbrand, P: "Optimeringslära", sidor 89-90. Studentlitteratur, 2007