Konventionen om minimiålder (icke-industriellt arbete)
Konventionen om minimiålder (icke-industriellt arbete) (ILO:s konvention nr 33 angående minimiålder (icke-industriellt arbete), Convention concerning the Age for Admission of Children to Non-Industrial Employment) är en konvention som antogs av Internationella arbetsorganisationen (ILO) den 30 april 1932 i Genève. Konventionen slår fast ett antal regler om minimiålder för icke-industriella arbeten. Den gör bland annat gällande att minimiåldern för lönearbete är 14 år, med vissa undantag. Konventionen består av 16 artiklar.
| C33 | |
| Konventionen om minimiålder (icke-industriellt arbete) | |
| Antagen | 30 april 1932 |
|---|---|
| Ikraftträdande | 6 juni 1935 |
| Status | Utdaterad |
| Ratificeringar | 25 stater |
| Typ | Teknisk |
| Ämne | Avskaffande av barnarbete och skydd av barn och unga personer |
| Föregående | Efterföljande |
| Konventionen om skydd mot olycksfall vid hamnarbete (reviderad) | Konventionen om avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer |
Ratificering
redigeraKonventionen har ratificerats av 25 stater, varav 23 har sagt upp den i efterhand.
Källor
redigera- C33 — Minimum Age (Non-Industrial Employment) Convention, 1932 (No. 33). Läst 10 maj 2016.