Konservfabriken, Majorna
Konservfabriken i Majorna är en före detta konservfabrik, numera kontorsbyggnad, vid Göteborgs fiskhamn i stadsdelen Majornas 2:a rote i Göteborg, uppförd år 1928 för Aktiebolaget Sveriges förenade konservfabriker (Fyrtornets konserver). Byggnaden ingår i Göteborgs kommuns bevarandeprogram och är numera kontor åt Stena.
| Konservfabriken | |
| Kontorshus | |
 Konservfabriken i Majorna.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Göteborgs kommun |
| Ort | Majorna 219:11, Göteborg |
| Adress | Fiskhamnsgatan 8A–8C |
| Koordinater | 57°41′50.77″N 11°55′16.41″Ö / 57.6974361°N 11.9212250°Ö |
| Arkitekt | Carl Ritzén |
| Byggherre | Sveriges förenade konservfabriker |
| Färdigställande | 1928 |
| Arkitektonisk stil | klassicism |
| Byggnadsmaterial | gult tegel |
Historia redigera
Sveriges förenade konservfabriker (SFK) bildades år 1895 och ett stort antal mindre företag slogs samman. Orsaken till den snabba sammanslagningen var den kris, som uppstått till följd av att sillen försvann i Bohuslän år 1895. SFK anlade en fabrik på Gårda i Göteborg och tillverkade inte enbart fiskkonserver, utan beredde även grönsaker och tillverkade soppor och kötträtter. År 1928 anlade man en fabrik i anslutning till fiskhamnen i Göteborg.[1]
Byggnaden redigera
Byggnaden uppfördes år 1928 för Aktiebolaget Sveriges förenade konservfabriker efter ritningar av Carl Ritzén. Byggnaden är byggd i vinkel och uppförd i gult tegel. Entrén har en omfattning av granit och fasaden har murad dekor. Mot gården finns två mindre hus.[2][3]
I byggnaden låg huvudkontoret för Aktiebolaget Sveriges förenade konservfabriker. Sedan företaget gått samman med Abba, kom fabriken i Göteborg att läggas ned år 1973.[4]
Galleri redigera
-
Interiör från konservfabriken år 1928. -
Interiör från konservfabriken år 1928. Steriliseringsrum med autoklaver.
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Olsson 2007, s. 306–307.
- ^ Lönnroth 1999, s. 298.
- ^ Lindgren 2016, s. 13.
- ^ Mats Carlsson-Lénart (8 augusti 2019). ”Fyrtornet var en stad i staden”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7261025. Läst 6 januari 2022.
Källor redigera
- Anette Lindgren (2016). ”Fryshuset i Majorna – Kulturmiljöunderlag för Detaljplan för utveckling av f.d. Fryshuset vid Fiskhamnsgatan inom stadsdelen Majorna i Göteborg” (PDF). Rapport från kulturmiljöenheten 2016:8. Göteborgs stadsmuseum. http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Majorna%20-%20Utveckling%20av%20f%C3%B6re%20detta%20Fryshuset%20-Plan%20standardf%C3%B6rfarande%20-%20samr%C3%A5d-Kulturmilj%C3%B6underlag/$File/11-0434_Kulturmilj%C3%B6underlag.pdf?OpenElement. Läst 6 januari 2022.
- Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 298. Libris 2901636. ISBN 9189088042
- Olsson, Kent (2007). ”Industrisamhället, transportrevolutionen och det nya fisket krävde nya hamnar”. Majornas historia: krig och oxar, sill och socker : nedslag i uthamnen Majornas historia fram till 1920. Arkiv i väst, 0283-4855 ; 6. Göteborg: Landsarkivet. sid. 296–307. Libris 10578605. ISBN 9789163141164