Kolsva (uttalas [ˈkoːlsva] med å-ljud)[4] är en tätort i Köpings kommun i Västmanland, som ligger 15 kilometer nordväst om Köping längs väg 250. Genom Kolsva rinner Hedströmmen.
| Kolsva | |
| Tätort | |
 Kolsva
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västmanland |
| Län | Västmanlands län |
| Kommun | Köpings kommun |
| Distrikt | Kolsva distrikt, Odensvi distrikt |
| Koordinater | 59°35′46″N 15°50′51″Ö / 59.59611°N 15.84750°Ö |
| Area | 277 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 2 517 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 9,1 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T6248[2] |
| Beb.områdeskod | 1983TB101 (1960–)[3] |
| Geonames | 2699879 |
  Ortens läge i Västmanlands län
| |
| Wikimedia Commons: Kolsva | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Historia
redigeraKolsva är en bruksort med anor från 1540-talet. Från mitten av 1800-talet expanderade verksamheten kraftigt med stålgjutgods som specialitet. År 1893 bildades Kohlswa Jernverks AB. Skandinaviska Banken övertog samtliga aktier i bolaget 1927 efter några år av ekonomiska problem. År 1985 valde den dåvarande ägaren Gränges att dela upp verksamheten inom företaget. Kohlswa Jernverk upphörde därvid att existera under detta namn, men fortsatte som flera mindre enheter.
Kolsva var centralort i Kolsva landskommun fram till 1970, då kommunen slogs ihop med Köping. År 1986 bildades Kolsva kommundelsnämnd som en fristående nämnd i Köpings kommun. Kolsva kommundel ansvarar för förskola, grundskola, fritidshem, ungdomsgård, bibliotek, sportanläggningar samt äldre- och handikappomsorg i Kolsva. I Kolsva kommundel ingår, förutom centralorten Kolsva, också bland annat Västra Skedvi, Odensvi och Näverkärret. Kolsva kommundel finns ej längre utan är en del av Köpings kommun.
I närheten av Kolsva fanns från 1870-talet Kolsva fältspatgruva, som öppnades i samband med att en Martinugn startades i Kolsva, för vilken det behövdes kvarts för infodring av ugnen.
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Kolsva 1950–2020[5][6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 2 778 | ## | ||
| 1960 | 3 241 | |||
| 1965 | 3 493 | |||
| 1970 | 3 537 | |||
| 1975 | 3 370 | |||
| 1980 | 3 158 | |||
| 1990 | 2 890 | 326 | ||
| 1995 | 2 644 | 326 | ||
| 2000 | 2 545 | 327 | ||
| 2005 | 2 539 | 327 | ||
| 2010 | 2 453 | 325 | ||
| 2015 | 2 440 | 282 | ||
| 2020 | 2 517 | 277 | ||
Anm.:
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Se även
redigeraLitteratur
redigera- Jörgen Langhof: Kolsva fältspatgruva: En av Skandinaviens största fältspatgruvor och Europas största Be-mineralisering, Naturhistoriska Riksmuseet, i Litofilen 2015:4, ISSN 1651-6117, Volym 32, sidorna 21-40
Källor
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 20 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Runeberg.org: Svenska ortnamn med uttalsuppgifter sida 14
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Kolsva.
