Öppna huvudmenyn
Klockstapel i april 2013.

Klockstapeln, Bromma kyrka är en klockstapel, som ligger på gamla Kråsberget eller Klockberget, 200 meter nordost om Bromma kyrka i stadsdelen Bromma kyrka i Bromma väster om Stockholm. Bromma kyrkas klockstapel har sedan 1685 legat uppe på Kråsberget.

Bromma kyrkas klockstapel är från 1600-talet. Trappstenarna upp till stapeln höggs av en mjölnare år 1746. De två klockorna från 1600-talet, en större och en mindre rings numera med elektricitet. Klockstapeln stod förr på kyrkogården, men revs när den blivit förfallen. Den nya klockstapeln, den nuvarande, som var spånklädd, byggdes på Kråsberget norr om kyrkan. Bygget påbörjades 1692, men blev inte klart förrän 1695. Byggmästaren hade åtagit sig arbete även i en annan församling och avslutade inte arbetet i Bromma förrän han hotades med fängelse.

Den nya klockstapeln från 1695 är av klockbocktyp, vilket innebär att den består av ett antal hjärtstolpar, som stöds av snedsträvor, den är av byggmästaren Fallerius. Klockstapeln från 1692-1695 dominerar fortfarande Kråsberget.[1] En typisk öppen klockstapel av klockbocktyp är inte panelklädd och har inte väggar. Klockstapelns grundstruktur är i form av en bock.

Innehåll

KlockornaRedigera

 
Greve Lennart Torstenson (1603-1651), porträtterad av David Beck.

I klockstapeln hänger två klockor av malm. Båda klockorna är rikt smyckade. Klockorna väger 600 kg och 975 kg.

 
Den spruckna klockan från 1638, placerad utanför kyrkan.

Den stora klockan har en uppgift på att den är en gåva från fältmarskalken greve Lennart Torstenson (1603-1651), som i Bromma på 1640-talet bygga Ulvsunda slott. Klockan skänktes 1651 av Lennart Torstenson och hans hustru, Beata De la Gardie (Johansdotter) (1612–1680). På klockan står en inskrift som i svensk översättning lyder Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, åt människorna en god vilja. Loven Herren med välljudande cymbaler. Gerdt Meyer göt mig i Stockholm år 1651. Klockan är prydd med Torstenssonska och De la Gardieska vapnen och Anno 1651 jämte en bild av S:t Mikael. Under den stränga vintern 1940 sprack denna stora klocka och den blev då omgjuten. Klockans höjd är 100 cm och diametern 115 cm.

Den lilla klockan är från 1638 och inskriften bär texten Petrus Erici Roslag Pastor på Norremalm och i Bromma 1638. Ära vare Gud i höjden. Genom elden flöt jag. Medarus Gesus, krongjutaren, göt mig 1638. På ena sidan relief Kristus på korset, Maria och Johannes. Klockans höjd är 96 cm och diameter 100 cm.

Vid en brand 1974 skadades klockstapeln svårt och båda klockorna förstördes. Stapeln var nära att helt förstöras genom en anlagd eldsvåda. Redan 1975 var återställningsarbetet utfört. Av hettan vid branden sprack båda klockorna, som måste gjutas på nytt. Riksantikvarieämbetet ansåg emellertid att den äldsta klockan från 1638 var så unik att den inte borde smältas ner och den fick inte fick gjutas om. Den äldsta klockan är därför uppställd som ett museiföremål i det 1968 nybyggda vapenhuset i Bromma kyrka. En ny klocka anskaffades, och den redan tidigare omgjutna smältes åter ned och göts om efter samma form.

Klockornas omgjutningar under senare årRedigera

Under de gångna åren har ett gediget och fackmannamässigt högtstående utförande har präglat omgjutningar av klockorna. Alla omgjutningar under senare år har utförts av klockgjutarfirman Bergholtz, Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna, där mästaren är klockgjutare Gösta Bergholtz. Klockgjuteri är ett hantverk inriktat på gjutning och produktion av klockor, bland annat kyrkklockor. För klockgjutning används en speciell bronslegering.

I Bromma församling är det sedan lång tid tillbaka tradition för många sockenbor att varje år, i vintrig kyla eller tidig vårmorgonsol, vandra upp till Klockstapeln på Kråsberget (Klockberget) till gudstjänst på Kristi Himmelsfärds dag.

Klockstapelns tidiga historikRedigera

Den ursprungliga klockstapeln till Bromma kyrka, vars ålder är okänd, stod således förr, fram till 1685 på kyrkogården i närheten av det gamla gravkoret strax intill kyrkan, på kyrkans södra sida. Klockstapeln revs 1691 när den blivit förfallen. Kyrkoherde Johannes Vultejus lät då flytta upp klockstapeln till Kråsberget. Därefter flyttades klockorna från kyrkogården upp till Kråsberget.[1] Anledningen var troligen att ljudet skulle höras vida omkring bland brommabönderna, som var måttligt kyrksamma.

I början på 1500-talet tycks kyrkan ha ägt tre klockor. År 1531 fick församlingen nämligen släppa till Medlungsklockan såsom bidrag till riksgäldens betalning. 1682 var storklockans axel skadad, derföre beslötz att ingen streng på henne skulle röras utan allenast kleppen brukas.[2]

Klockstapeln flyttas till KråsbergetRedigera

Johannes Vultejus (1639-1700), som var präst och kyrkoherde i Riddarholmen och Bromma åren 1680-1700,[3] lät flytta klockstapeln från kyrkogården upp till Kråsberget, 200 meter nordost om kyrkan. 1683 uppgavs klockstapeln till Bromma kyrka vara förfallen och Johannes Vultejus föreslog att den skulle flyttas till bergsklinten norr om prästgården. I september 1691 revs den gamla klockstapeln.

På en bergklint, fordom kallad Kråsberg (Sockenstämmoprotokoll 4/4 1692), 200 m no. om kyrkan, ligger den låga klockstapeln, uppförd 1692-95 av byggmästaren Falerius. Den är öppen samt vilar på en kallmurad stenfot. Alla stockar äro inpanelade med bräder. Svarttjärad, karnisformad,[4] plåttäckt huv, mycket stor och vid. Klockorna drivas med elektrisk energi, som tillföres genom luftledning. På en stock i huven årtalet 1762 anbragt. Till stapeln leder från vägen en trappa utefter bergväggen. 1746 uppdrogs åt Mjölnaren Lundquist att spränga en uppgång med trappsteg.[5]

Upplandsbygdens klockstaplar brukar vara inklädda med bräder. Men Brommas klockstapel är, liksom de sörmländska klockstaplarna, öppen. På en stenfot ligger plåtbeklädda syllar, som bär upp de resta stolparna och strävorna. Huven tillkom 1762. Detta årtal är inhugget i den översta stocken. År 1700 yrkades på en stämma att stapeln borde brädbeslås. Reparationsarbeten omtalas 1716, 1744, 1755, 1762, 1814 och 1824. År 1766 meddelas att arbetet med klockstapelns beklädning var avslutat.[6] Flera renoveringar har företagits genom åren. Efter en översyn, då nytt tak av koppar ersatte det gamla plåttaket, utsattes stapeln 1966 för skada genom sabotage.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Göran Erikson, Stadsdelen Bromma Kyrka, Bromma Kyrkas Villaägarförening u p a, 1993.
  2. ^ Brommaboken 1992, Bromma Hembygdsförening, Årsskrift, Årgång 68, sidorna 82-87.
  3. ^ Johannes Vultejus var präst, överhovpredikant, riksdagsman och psalmförfattare.
  4. ^ Karnis (av grekiskans koronis, liten krans) är ett arkitektoniskt ord och begrepp. En karnis är en listprofil som består av en konkav och en konvex del d.v.s. en S-kurva eller omvänd S-kurva. Om den övre delen är konvex kallas karnisen stigande, om den övre delen är konkav kallas karnisen fallande.
  5. ^ Sveriges Kyrkor, 1940 (2).
  6. ^ Brommaboken 1992, Bromma Hembygdsförening, Årsskrift, Årgång 68, sidan 86.

KällorRedigera

  • Bengt Lindberg, Brommabygden, Ehlins, Stockholm, 1957, sidorna 96-97.
  • Edvard Bolin, Bromma – en kulturhistorisk vägvisare, Bromma Hembygdsförening, 1979, sidan 23.
  • Brommaboken 1992, Bromma Hembygdsförening, Årsskrift, Årgång 68, sidorna 82-87.
  • Eivor Lundén, Bromma kyrka, Bromma församlings kyrkoråd, 1997, sidan 31.
  • Göran Erikson, Stadsdelen Bromma Kyrka, Bromma Kyrkas Villaägarförening u p a, 1993.