Prästerskapet utgörs av en religions eller ett trossamfunds präster.
Abrahamitiska religionerna redigera
Kristendomen redigera
Inom den romersk-katolska kyrkan och de östortodoxa kyrkorna har prästerna en exklusiv mellanställning mellan Gud och troende. Prästerna i romersk-katolska kyrkan kallas även klerker[1] eller klerus.[2] I protestantiska samfund betonas i många fall det allmänna prästadömet.
Under 500-talet växte kyrkans hierarki fram. Påvarna var världsliga härskare och fick en ordnad ekonomi på grund av peterspenningen, vilket innebar att man sände en årlig summa till påven i Rom. Klosterfolket, dvs. munkar och nunnor, avlade löften om att leva i kyskhet och fattigdom när de ingick i äktenskap med Gud. De fick betala en hemgift till kyrkan. Även kvinnor i kyrkan hade under denna tid en hög status i samhället.[källa behövs]
Judendom redigera
Judendomen saknar efter det aronitiska prästerskapets och levitiska prästerskapets upphörande präster. Dess religiösa verksamhet leds istället av lärda, kallade rabbiner.
Islam redigera
Islam saknar prästerskap. De troende (umma) leds av ulama, lärda.
Andra religioner redigera
Flera buddhistiska riktningar har präster, bland annat de japanska riktningarna jodoshinshu, tendai och zen. Många former av präster finns också inom hinduismen.
Källor redigera
Se även redigera
- Prästståndet - ett stånd i riksdagen
- Prästadöme - inom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga
- Ståndssamhälle
Vidare läsning redigera
Externa länkar redigera
- Wikimedia Commons har media som rör Prästerskap.