Klättervildvin (Parthenocissus quinquefolia) är en klättrande växt inom vildvinsläktet och kommer ursprungligen från Nordamerika.

Klättervildvin
Parthenocissus quinquefolia, Sweden.jpg
Klättervildvin
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningVinordningen
Vitales
FamiljVinväxter
Vitaceae
SläkteVildvinsläktet
Parthenocissus
Art''P. quinquefolia''
Vetenskapligt namn
§ Parthenocissus
AuktorPlanch.
Hitta fler artiklar om växter med
Klättervildvin längs en mur på Supgränd i Ystad. 18 okt 2015.

Växten är en skicklig klättrare och kan nå höjder uppemot 20–30 meter. Den kan klättra på släta ytor med hjälp av små sugkoppar på klängena, som är ungefär 5 mm stora. Barken är först röd, blir senare ljust grön för att till slut bli gråaktig. Bladen är femfingrade och naggade.

Blommorna är små och grönaktiga, bildade i klungor under den sena våren. De mognar under sensommaren eller tidiga hösten till hårda lila-svarta bär som är 5–7 millimeter i diameter. Dessa bär innehåller oxalsyra, vilken är giftig för människor och andra däggdjur. Förgiftningar är dock ovanliga till följd av bärens motbjudande smak. Även om bären är giftiga för däggdjur är de en viktig vinterföda för fåglar. Oxalkristaller finns också i sav, och kan orsaka irritation och hudutslag.[1]

KällorRedigera

Se ävenRedigera