Kinoner är cykliska kolväten med två karbonylgrupper intill varandra eller separerade av en vinylengrupp, alternativt i olika ringar.[1][2] De är därmed cykliska diketoner.[3] Kinoner kan även vara heterocykler, det vill säga ha ett ringskelett som delvis innehåller andra atomer än kol.

1,2- och 1,4-bensokinon är de två enklaste kinonerna.

Kinoner är oxiderade derivat av aromatiska ämnen men är själva inte aromatiska. De kan lätt reduceras reversibelt till sin motsvarande dihydroxiform,[1] och i biologin finner man kinoner bland annat i redoxreaktioner; ett sådant exempel är koenzym Q (CoQ).[3]

De enklaste företrädarna är 1,2-bensokinon och 1,4-bensokinon.

  • 1,2-bensokinon, även kallad orto-bensokinon eller o-bensokinon, är svårare att framställa och den mest reaktiva av dem båda.[3]
  • 1,4-bensokinon kallas även para-bensokinon eller p-bensokinon, och som den mest använda kallas den ofta bara bensokinon.

Kinoner har stor användning inom kemisk industri, bland annat för sina oxiderande egenskaper.[4] Därtill är många kinoner färgrika och används som färgämnen och pigment. De kan även återfinnas i biologiska pigment.[1]

Exempel på olika kinoner

redigera

Kinoner kan delas in i flera undergrupper. Nedan visas några exempel på ämnen i dessa.

Källor

redigera
  1. ^ [a b c] Quinone Encyclopædia Britannica. Läst 5 september 2020.
  2. ^ Kinoner Svensk MeSH. Läst 5 september 2020.
  3. ^ [a b c] Quinones Chemistry Library, Libre Texts. Läst 5 september 2020.
  4. ^ Quinones Market : Global Industry Analysis, Size, Share, Growth, Trends, and Forecast, 2019 - 2027 Transparency Market Research. Läst 5 september 2020.
  5. ^ R. Ikan, Natural Products,1991

Externa länkar

redigera
  •   Wikimedia Commons har media som rör Kinon.