Öppna huvudmenyn

Khmer (språk)

språk som talas i Kambodja

Khmer (även kambodjanska) är ett mon-khmerspråk som talas främst i Kambodja, där det är officiellt språk. Det talas också i Surin-provinsen i Thailand. Totalt har språket cirka sexton miljoner talare. Khmer skrivs med det khmeriska alfabetet som härstammar från brahmi.

Khmer
Talas iKambodja
Antal talare16 miljoner
SpråkfamiljKhmer
  • Khmer
khmeriska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk iKambodja
Språkkoder
ISO 639-1km
ISO 639-2khm
ISO 639-3[[ISO639-3:khm
kxm (nordkhmer)|khm
kxm (nordkhmer)]]

Khmer är inte, som så många andra språk som talas i området, ett tonspråk.

FonologiRedigera

Enligt Huffmans beskrivning så har modern standardkhmer följande konsonant- och vokalfonem.[1] Det fonologiska systemet som det beskrivs här avspeglar talad khmer, inte hur detta representeras i skriven khmer.

KonsonanterRedigera

Labial Koronal Palatal Velar Glottal
Aspirerad klusil
Oaspirerad klusil p t c k ʔ
Implosiva ɓ ɗ
Nasal m n ɲ ŋ
Likvida r l
Frikativa s h
Approximant ʋ j

Konsonanterna /f/, /ʃ/, /z/ och /ɡ/ förekommer i undantagsfall i lånord från till exempel franska. Dessa konsonanter listas ej i tabellen ovan eftersom de inte förekommer i khmerord. Dessa ljud används enbart av tvåspråkiga talare och motsvaras ej heller av någon enskild bokstav i khmeralfabetet, utan representeras vid behov av kombinationer av bokstäver. Enspråkiga talare reducerar dessa konsonanter till närmast khmermotsvarighet:

Främmande ljud (IPA) Khmer-transkription Khmer-motsvarighet (IPA)
/ɡ/ ហ្គ /k/
/ʃ/ ហ្ស /s/
/f/ ហ្វ /h/ eller /pʰ/
/z/ ហ្ស /s/

VokalkärnorRedigera

Långa vokaler ɛː ɨː əː ɔː
Korta vokaler i e ɨ ə ɐ a u o
Långa diftonger ei ɐe ɨə əɨ ɐə ao ou ɔə
Korta diftonger eə̆ uə̆ oə̆

Det exakta antalet och fonetiska värdet hos varje vokalkärna varierar från dialekt till dialekt.[2] Korta och långa vokaler av samma kvalitet skiljs enbart åt genom duration.

StavelsestrukturRedigera

Ord i khmer är mestadels en- eller tvåstaviga. Det finns 85 möjliga kombinationer av två konsonanter och två av tre konsonanter som kan förekomma i stavelseinitial position:

p ɓ t ɗ c k ʔ m n ɲ ŋ j l r s h ʋ
p pʰt- - pʰc pʰk- - pʰn- pʰɲ- pʰŋ- pʰj- pʰl- pr- ps-
t tʰp- tʰk- - tʰm- tʰn- tʰŋ- tʰj- tʰl- tr- tʰʋ
c cʰp- cʰk- - cʰm- cʰn- cʰŋ- cʰl- cr- cʰʋ-
k kʰp- kʰt- - kʰc - kʰm- kʰn- kʰɲ- - kʰj- kʰl- kr- ks- kʰʋ-
s sp- st- - sk- - sm- sn- - - sl- sr-
ʔ ʔʋ-
m mt- - mc - mʰn- mʰɲ- ml- mr- ms- mh-
l lp- lk- - lm- - lh- -

Stavelser inleds av en av dessa konsonanter eller konsonantkombinationer följt av en vokalkärna. När vokalkärnan är kort, så måste den följas av en finalkonsonant, vilket kan vara en av:/p, t, c, k, ʔ, m, n, ɲ, ŋ, l, h, j, ʋ/. /h/ och /ʋ/ realiseras som [ç] respektive [w]. Den vanligaste strukturen hos ett ord i khmer är en full stavelse som beskriven ovan följd av en obetonad stavelse med strukturen konsonant-vokal av någon av typerna CV-, CrV-, CVN- eller CrVN- (N representerar här valfri nasal). Ord kan också bildas med hjälp av två fulla stavelser. I löpande tal reduceras ofta vokalen i obetonade stavelser till [ə], men i långsamt eller formellt tal uttalas de med sina grundvärden.

Det förekommer ord med tre eller fler stavelser, i synnerhet i terminologi som rör vetenskap, konst och religion. Dessa ord är lånord, vanligen från pali, sanskrit, eller på senare tid franska.

Att läsa khmer på datorRedigera

För att kunna läsa khmer med en dator måste man som regel ladda ned ett speciellt typsnitt.

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

NoterRedigera

  1. ^ Engelska Wikipedia anger följande källa:Huffman, Franklin. 1970. Cambodian System of Writing and Beginning Reader. Yale University Press. ISBN 0-300-01314-0
  2. ^ Engelska Wikipedia anger följande källa: Mon-Khmer Studies Arkiverad 18 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine. Paul Sidwell. Australian National University. Läst February 23, 2007.

Externa länkarRedigera