Kattsångare[2] (Sylvia galinieri) är en fågel i familjen sylvior inom ordningen tättingar, endemisk för Etiopien.[3]

Kattsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSylvior
Sylviidae
SläkteParophasma
ArtKattsångare
S. galinieri
Vetenskapligt namn
§ Sylvia galinieri
Auktor(Guérin-Méneville, 1843)
Synonymer
  • Etiopisk timalia
  • Parophasma galinieri

Utseende och läten

redigera

Kattsångaren är en 14-15 cm lång, huvudsakligen grå fågel med kastanjebrun undergump, svart tygel och gråvit panna. Den upptäcks lättast genom den explosiva sången som levereras dagen lång, framför allt i regn: varierad och högljutt trastlik med mer sångarlika högre toner. Varningslätet är ett mjukt, spinnande läte (därav fågelns namn).[4][5]

Utbredning och systematik

redigera

Fågeln förekommer i höglänta områden i norra, västra och södra Etiopien.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktskap

redigera

Tidigare placerades den bland timaliorna (därav det tidigare namnet "etiopisk timalia") men genetiska studier[6] visar att den är en medlem av familjen sylvider. Traditionellt placeras den också i ett eget släkte, Parophasma, men den är så pass nära släkt med trädgårdssångaren samt de afrikanska nunnesångarna, príncipesångaren och rödnäbben att den nu flyttats till släktet Sylvia.[3]

Levnadssätt

redigera

Kattsångaren hittas i bergsbelägna skogar med enbuskar och rosenträd. Den uppträder i par eller i grupper om upp till åtta individer och vistas helst i undervegetationen och på medelhög nivå. Födan består av enbär och andra små frukter. Fågeln häckar mellan januari och juli. Den bygger en bräcklig boskål av växtfibrer som placeras cirka fem meter ovan mark. Arten är stannfågel.[7][4][5]

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig till vanlig.[8]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Joseph Germain Galinier (1814-1888),kapten i franska armén och upptäcktsresande i Abessinien 1839-1843.[9]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Sylvia galinieri . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b c] Collar, N. & Robson, C. (2019). Abyssinian Catbird (Parophasma galinieri). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59679 12 april 2019).
  5. ^ [a b] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  6. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  7. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  8. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

redigera