Katekol, eller pyrokatekin, är en bensendiol med formeln C6H4(OH)2. Det är en isomer till resorcinol och hydrokinon. Den är ett kraftigt reduktionsmedel och brunfärgas i luft och ljus.[1]
| Katekol | |
  | |
| Systematiskt namn | 1,2-Dihydroxibensen |
|---|---|
| Övriga namn | Pyrokatekol, 2-Hydroxifenol, Bränd katekin |
| Kemisk formel | C6H4(OH)2 |
| Molmassa | 110,1 g/mol |
| Utseende | Färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 120-80-9 |
| SMILES | Oc1c(O)cccc1 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,344 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 430 g/l |
| Smältpunkt | 104 °C |
| Kokpunkt | 245,5 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |  Hälsovådlig |
| NFPA 704 |
1
3
2
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Historia redigera
Katekol framställdes första gången 1839 av den tyske kemisten Hugo Reinsch när han försökte destillera katekin ur saven från akaciaträd. Han upptäckte att katekin sönderföll under upphettning till katekol.
Framställning redigera
Industriell framställning av katekol sker genom att oxidera fenol med väteperoxid.
Användning redigera
Runt 50 % av syntetiskt producerad katekol används för att tillverka insektsgift. Övriga användningsområden är för tillverkning av parfym och läkemedel. Det är också en vanlig byggsten vid organisk syntes.
Källor redigera
- Pohanish, Richard B. (2012) (på engelska). Sittig's Handbook of Toxic and Hazardous Chemicals and Carcinogens. "A-K, volym 1" (sjätte upplagan). Oxford/Waltham: William Andrew. sid. 589. ISBN 978-1-4377-7869-4. https://books.google.se/books?id=f6HclgoIkjcC&pg=PA589&lpg=PA589&dq=catechol+%22nfpa+704%22&source=bl&ots=3ZfNw7N_cK&sig=6eIw6GqH5agjpqjW8ORqh_uodc4&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjjqvu2q9rMAhULDZoKHfHOBl8Q6AEILTAC#v=onepage&q=catechol%20%22nfpa%20704%22&f=false. Läst 14 maj 2016
Noter redigera
- ^ Bra Böckers lexikon, 1979.