Karroosparv

Afrikansk fågel i familjen fältsparvar

Karroosparv[3] (Emberiza impetuani) är en fågel i familjen fältsparvar inom ordningen tättingar.[4]

Karroosparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Lark-like bunting (Emberiza impetuani impetuani).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFältsparvar
Emberizidae
SläkteEmberiza
ArtKarroosparv
E. impetuani
Vetenskapligt namn
§ Emberiza impetuani
AuktorSmith, 1836
Synonymer
  • Sandsparv
  • Fringillaria impetuani[2]
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och lätenRedigera

Karroosparven är en 14 cm lång, rätt karaktärslös och ytligt sett lärklik fältsparv. Den har dock olikt dessa lång stjärt och hoppar fram istället för går. Fjäderdräkten är brun med diagnostiskt kanelfärgad anstrykning på undersidan och rostkantade vingpennor. Sången består av en serie elektriska toner som accelererar i en drill, medan lätet är ett mjukt "tuc-tuc".[5]

Utbredning och systematikRedigera

 
Emberiza impetuani impetuani nära Omaruru, Namibia

Karroosparv delas in i tre underarter:[4]

  • Emberiza impetuani eremica – förekommer från kustnära södra Angola till Namibia och nordvästra Sydafrika
  • Emberiza impetuani impetuani – förekommer från norra Sydafrika till västra Botswana och sydvästra Zimbabwe
  • Emberiza impetuani sloggetti – förekommer i västra Sydafrika

Tillfälligt har den påträffats i Demokratiska republiken Kongo, Swaziland och Zambia.[1] Underarten eremica inkluderas ofta i nominatformen.[6]

SläktestillhörighetRedigera

Arten placeras traditionellt i släktet Emberiza, men vissa auktoriteter delar upp detta i flera mindre släkten. Den förs då tillsammans med exempelvis kapsparv och hussparv till Fringillaria.

LevnadssättRedigera

Karroosparven förekommer på halvökenslätter, i karroobuskmarker och på torr savann. Födan består huvudsakligen av gräsfrön, men även frön från örter, mjuka gröna blad och en lång rad ryggradslösa djur. Häckningssäsongen är kopplad till nederbörd och häckar bara om det regnat tillräckligt. Den häckar monogamt och enstaka, men ofta nära intill andra par.[5][7]

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ofta vanlig.[8]

NamnRedigera

Karroo (eller karoo) är ett stäpp- och halvökenområde i södra och västra Sydafrika. Dess vetenskapliga namn kommer av zuluspråkets Im’tiyane för olika finkar och astrilder. Det kan också vara Tswana för ett vattenhål i västra Griqualand i Kapprovinsen, Sydafrika.[9]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Emberiza impetuani Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 april 2015.
  2. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  5. ^ [a b] Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  7. ^ Ryan, P. (2019). Lark-like Bunting (Emberiza impetuani). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61876 19 mars 2019).
  8. ^ Byers, C.; Olsson, U.; Curson, J. 1995. Buntings and sparrows: a guide to the buntings and North American sparrows. Pica Press, Robertsbridge, U.K.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera