Karl Renner

österrikisk politiker

Karl Renner, född 14 december 1870 i Untertannowitz i Mähren, död 31 december 1950 i Wien, var en österrikisk socialdemokratisk politiker.

Karl Renner
Karl Renner 1905.jpg
FöddCarl Renner
14 december 1870[1][2][3]
Dolní Dunajovice[4], Tjeckien
Död31 december 1950[5][1][2] (80 år)
Wien[5]
BegravdZentralfriedhof Wien
Medborgare iFörsta republiken Österrike, Ständestaat, Nazityskland, Österrike och Cisleithanien
Utbildad vidWiens universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, advokat, diplomat, bibliotekarie, jurist[6]
Befattning
Ledamot av Österrikes nationalråd
Österrikes tredje nationalråd[7]
Ledamot av Abgeordnetenhaus
Ledamot av Wiens Lantdag
Ledamot av Österrikes nationalråd
Österrikes första nationalråd[7]
Ledamot av Österrikes nationalråd
Österrikes andra nationalråd[7]
Ledamot av Österrikes nationalråd
President of the National Council of Austria
Österrikes förbundskansler (1918–1919)
Österrikes utrikesminister (1919–1920)
Österrikes förbundskansler (1945–1945)
Österrikes förbundspresident (1945–1950)[8]
ArbetsgivareÖsterrikes regering
Politiskt parti
Socialdemokraterna
MakaLuise Renner
BarnLeopoldine Deutsch-Renner (f. 1891)[9]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Wiens universitet[10]
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Renner blev juris doktor, anställdes vid österrikiska riksrådets bibliotek och verkade även som socialdemokratisk skriftställare. Han var 1907–1918 ledamot av riksrådet och ställdes efter revolutionen i november 1918 och Victor Adlers död därefter i spetsen för den provisoriska regeringen som förbundskansler (11 november). Hans utrikespolitik gick ut på att försöka få de allierade segrarmakterna att bli mer välvilliga mot Österrike, och i detta syfte verkade han, inte helt utan framgång, som första österrikisk delegat vid de förhandlingar i Paris, som ledde till freden i Saint-Germain 10 september 1919.

I juli 1919 övertog han efter Otto Bauer även utrikesministerposten, ombildade i oktober sin koalitionsministär och ingick efter dennas avgång (juni 1920) som utrikesminister i Michael Mayrs koalitionsministär. Efter val till nationalrådet i oktober samma år avgick Renner jämte övriga socialdemokrater ur denna. Han tillhörde den provisoriska och den konstituerande nationalförsamlingen och blev 1920 ledamot av nationalrådet, i vilket han blev talman 1931, men avgick 1933 i protest mot Engelbert Dollfuss förslag till ny konstitution. Vid den sistnämndes statskupp 1934 fängslades Renner, men frigavs redan samma år.

Under bokbålen runt om i Nazityskland 1933, brände nationalsocialister flera arbeten av Karl Renner, bland annat Marxismus, Krieg und Internationale. Under åren 1938–1945 höll han sig borta från politiken och lämnades därför i fred av nazisterna.

År 1945 fick han i uppdrag av ryssarna att återupprätta civilförvaltningen och blev i april förbundskansler i en provisorisk regering. Han avgick efter Österrikiska folkpartiets valseger i november, men valdes i december samma år till förbundspresident, en befattning som han innehade intill sin död. Kort före sitt frånfälle hade han mottagit storartade hyllningar på sin 80-årsdag.

Renner förfäktade i sina skrifter (några under pseudonymerna "Rudolf Springer" och "Synopticus") en i vissa avseenden modifierad marxistisk uppfattning ("ungmarxism", "neo-marxism").

Bibliografi i urvalRedigera

  • Grundlagen und Entwicklungsziele der österreichisch-ungarischen Monarchie (1906)
  • Österreichs Erneuerung (1916 ff.)
  • Marxismus, Krieg und Internationale (1917; andra upplagan 1918)
  • Das Selbstbestimmungsrecht der Nationen (1918)

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6tf7cv5, omnämnd som: Karl Renner, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 10302, omnämnd som: Karl Renner, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Österreichisches Biographisches Lexikon 1815–1950, Österrikes vetenskapsakademi, Österreichisches Biographisches Lexikon-ID: R/Renner_Karl_1870_1950, läst: 8 april 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Реннер Карл”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: skuk0001159, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] läs online, www.parlament.gv.at.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.bundespraesident.at.[källa från Wikidata]
  9. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 105784490X7749153-1, läst: 30 september 2022, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, geschichte.univie.ac.at.[källa från Wikidata]
Företrädare:
Annekterat av Nazityskland
Österrikes förbundspresident
1945–1950
Efterträdare:
Theodor Körner
Företrädare:
Annekterat av Nazityskland
Österrikes förbundskansler
1945–1945
Efterträdare:
Leopold Figl