Karl Karlson
Karl Fredrik Karlson, född den 19 mars 1831 i Nyköping, död där den 13 juni 1900 (på Stenbro), var en svensk skolman, präst och kulturhistorisk författare.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/ff/Karl_Fredrik_Karlsson_xx_Knut_Ekwall_1912.jpg/250px-Karl_Fredrik_Karlsson_xx_Knut_Ekwall_1912.jpg)
Karlson blev student vid Uppsala universitet 1848 och promoverades till filosofie magister där 1857. Han blev kollega och huvudlärare i främmande levande språk vid högre allmänna läroverket i Nyköping 1858 och lektor i latinska och svenska språken vid högre allmänna läroverket i Örebro 1864. Karlson prästvigdes 1874 och var regementspastor vid Nerikes regemente 1876–1884. Han blev kyrkoherde i Nyköpings östra församling 1882 och prost 1884. Bland Karlsons skrifter märks: Blad ur Örebro skolas historia (1871–1900), Bilder ur studentlifvet i Södermanlands-Nerikes nation 1839–1850-talet (1897), Isaak A. Börks drama Darius (utgivare, 1874) och Carl Emil August Söderströms Valda dikter (med levnadsteckning, 1895–1896). Han blev ledamot av Nordstjärneorden 1885.
Källor
redigera- Ledamöter af Kongl. Nordstjerne-Orden i Sveriges statskalender 1892
- Karl Fredrik Karlson i Sigrid Leijonhufvud, Svenskt porträttgalleri (1900), volym XV. Författare