Karakoramrosenfink[1] (Carpodacus grandis) är en bergslevande asiatisk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar med omdiskuterad artstatus.[2]

Karakoramrosenfink
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteRosenfinkar
Carpodacus
ArtKarakoramrosenfink
C. grandis
Vetenskapligt namn
§ Carpodacus grandis
AuktorBlyth, 1849
Synonymer
  • Carpodacus rhodochlamys grandis
  • Bergsrosenfink
  • Blythrosenfink

Fältkännetecken redigera

Utseende redigera

Karakoramrosenfink är en stor fink med en kroppslängd på 18 centimeter och med en relativt kraftig näbb. Hanen har rosa ögonbryn och undersida, medan ovansidan är blekt gråbrun med rosa ton. Honan är blekgrå och kraftigt streckad, med ett otydligt ögonbrynsstreck.[3]

Den är mycket lik sin nära släkting rosaryggig rosenfink (C. rhodochlamys) och behandlas av vissa som underart till denna. Karakoramrosenfinken har dock något längre vingar, kortare stjärt och tunnare näbb med rakare kulmen. Ögonbrynsstrecket är mer kontasterande men smalare och pannan mörk. Honan har tydligare ögonbrynsstreck samt ljusare men mer streckad undersida.[4]

 

Läten redigera

Fågeln saknar egentlig sång. Lätet är tunt och utdraget.[4]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer från nordvästra och nordöstra Afghanistan, västra och nordcentrala Pakistan och västra Himalaya österut till norra Indien (österut till norra Himachal Pradesh, vintertid till Uttarakhand).[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Artstatus redigera

Karakoramrosenfink betraktades tidigare som underart till rosaryggig rosenfink (C. rhodochlamys), men urskiljs som egen art av flera internationella auktoriteter[2][6][7] på grund av skillnader i genetik[8], morfologi,[9] dräkt och läten.[2] Vissa behåller den dock som underart till rosaryggig rosenfink på grund av oklar position för dess senare taxon kotschubeii samt att dräktesskillnaderna bedöms vara rätt marginella.[5]

Levnadssätt redigera

Karakoramrosenfink återfinns i liknande miljöer som rosaryggig rosenfink, det vill säga bergssluttningar med inslag av enbuskar och lövträd samt alpängar med spridda buskage, mellan 2000 och åtminstone 2900 meters höjd, vintertid på lägre nivåer.[4]

Status redigera

IUCN behandlar den inte som god art, varvid den inte placeras i någon hotkategori. Den beskrivs som vanligt förekommande.[4]

Namn redigera

Fågeln kallades tidigare blythrosenfink på svenska, en hyllning till den engelske zoologen Edward Blyth (1810-1873) som beskrev arten 1849, men justerades 2023 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  3. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  4. ^ [a b c d] Raffael Ayé, Manuel Schweizer, Tobias Roth (2014). Helm Field Guide: Birds of Central Asia (andra upplagan). London: Bloomsbury Publishing Plc. sid. 196-197. 978-0-7136-7038-7 
  5. ^ [a b] Clement, P. (2018). Red-mantled Rosefinch (Carpodacus rhodochlamys). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61400 3 maj 2018).
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  7. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  8. ^ Tietze, D.T., Päckert, M., Martens, J., Lehmann, H. & Sun, Y.-H. (2013) Complete phylogeny and historical biogeography of true rosefinches (Aves: Carpodacus). Zool. J. Linn. Soc. 169(1): 215–234.
  9. ^ Rasmussen, P.C. (2005) Revised species limits and field identification of Asian rosefinches. BirdingASIA 3: 18–27.

Externa länkar redigera