Öppna huvudmenyn

Kapteyns stjärna

snabblöpande stjärna i Målarens stjärnbild

Kapteyns stjärna, eller VZ Pictoris, har sitt namn efter upptäckaren, den nederländske astronomen Jacobus Kapteyn. Denne upptäckte stjärnan år 1897[4] och noterade att den rör sig i motsatt riktning mot alla andra stjärnor i solens grannskap. Den färdas snabbt över himlavalvet och tillryggalägger en måndiameter på cirka 200 år.[5] Det var vid upptäckten den stjärna som hade den högsta observerade verkliga hastigheten inom Vintergatan. Idag ligger den på andra plats efter Barnards stjärna.[6]

Kapteyns stjärna
Kapteyns stjärna i jämförelse med solen, Jupiter och jorden.
Kapteyns stjärna i jämförelse med solen, Jupiter och jorden.
Observationsdata
StjärnbildMålaren
Rektascension05t 11m 40,58s[1]
Deklination−45° 01′ 06,29″
Skenbar magnitud ()+8,9 (maximum), 9,22 (minimum) [2][3]
Stjärntyp
SpektraltypadM1.0
U–B+1,21
B–V+1,57
VariabeltypRoterande variabel (BY)[2]
Astrometri
Radialhastighet ()245,19±0,1 km/s
Egenrörelse (µ)RA: 6505,08±0,98 mas/år
Dek.: -5730,84±0,96 mas/år
Parallax ()255,66±0,91 mas
Avstånd12,76±0,05  (3,91±0,01 pc)
Absolut magnitud ()10,89
Detaljer
Massa0,274 M
Radie0,291 ± 0,025 R
Temperatur3570 K
Metallicitet-0,99±0,04 (Fe/H)
Andra beteckningar
VZ Pictoris, GJ 191, LHS 29, PM 05097-4500, AC2000 3505363, GSC 07594-01580, LTT 2200, SAO 217223, CD-45 1841, GSC 08078-01749, 2MASS J05114046-4501051, TYC 8078-1749-1, Ci 20 319, HD 33793, UBV 4985, CPC 0 2725, HIC 24186, UBV M 10717, CPD-44 612, HIP 24186, Zkh 69, GC 6369, IRAS 05100-4502, NLTT 14668, RHG95 887, GCRV 3085, JP11 1005, PLX 1181, GEN# +1.00033793, LFT 395, PLX 1181.00[1]

Kapteyns stjärna är en röd (klass M) subdvärg i huvudserien. Den ligger 12,76 ljusår bort i stjärnbilden Målaren. Med den skenbara ljusstyrkan 9 går den att se med en enklare kikare.[1] Det är en roterande variabel av BY Draconis-typ.

PlaneterRedigera

2014 fastslogs att stjärnan har åtminstone två planeter, Kapteyn b och Kapteyn c. Kapteyn b är den äldsta kända planeten som kan hysa liv, och uppskattas till en ålder av 11 miljarder år.[7]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] ”Basic data: NAME Kapteyn’s Star – Variable Star of BY Dra type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=S+Cep&submit=SIMBAD+search. Läst 1 maj 2016. 
  2. ^ [a b] ”VZ Pic” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=26377. Läst 1 maj 2016. 
  3. ^ Samus N.N., Durlevich O.V., Kazarovets E V., Kireeva N.N., Pastukhova E.N., Zharova A.V. med flera. ”General Catalogue of Variable Stars, 4th Edition, Volumes I-III” (på engelska). http://www.sai.msu.su/gcvs/cgi-bin/search.cgi?search=VZ+Pic. Läst 1 maj 2016. 
  4. ^ http://www.solstation.com/stars/kapteyns.htm
  5. ^ ”Målaren”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5laren. Läst 1 maj 2016. 
  6. ^ H. F. Ullman (2008) (på engelska). Astronomica. Millennium House Pty Ltd, Australien. ISBN 978-3-8331-4371-7 
  7. ^ Guillem Anglada-Escudé, Pamela Arriagada, Mikko Tuomi, Mathias Zechmeister (2014). ”Two planets around Kapteyn's star : a cold and a temperate super-Earth orbiting the nearest halo red-dwarf” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society: Letters 443 (1): sid. L89-L93. doi:10.1093/mnrasl/slu076. http://mnrasl.oxfordjournals.org/content/443/1/L89. Läst 1 maj 2016.