Kaptensgården i Grebbestad

kaptensgård och byggnadsminne i Tanums kommun

Kaptensgården i Grebbestad är en kaptensgård vid Kaptensgatan 3 i Grebbestad, Tanums kommun.[1] Byggnaden, som uppfördes under slutet av 1700-talet och byggdes ut omkring år 1856, är byggnadsminne sedan den 16 december 2008.[2]

Kaptensgården i Grebbestad
Jordbruk – Kaptensgård
Kaptensgården i Grebbestad.
Kaptensgården i Grebbestad.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Tanums kommun
Ort Grebbestad 7:2
Adress Kaptensgatan 3
Koordinater 58°41′27.85″N 11°15′21.78″Ö / 58.6910694°N 11.2560500°Ö / 58.6910694; 11.2560500
Kulturmärkning
Byggnadsminne 16 december 2008
 - Referens nr. 21000001474580, RAÄ.
Ägare Tanums kommun
Färdigställande 1780-1785, 1856
Byggnadsmaterial Trä – liggtimmer, träpanel, locklistpanel

Historia redigera

Fram till mitten av 1700-talet var Grebbestad endast ett obetydligt fiskeläge med ett 10-tal hushåll. I samband med de stora sillfiskeperioderna från 1740-talet till början av 1800-talet genomgick Bohuskusten en mycket snabb expansion. De rika sillfångsterna skapade ett ökat välstånd som kom att avspeglas i bebyggelsen. Genom den utökade frihandel som kom under loppet av 1800-talet, uppkom en klass av välbärgade handlare och redare, vilka kunde visa sin samhällsställning genom att bygga ovanligt stora och påkostade bostäder i de snabbt växande kustsamhällena. Många av dessa hus har senare rivits eller förvanskats.[3]

Kaptensgården är ett av dessa bevarade hus, beläget mellan Kaptensgatan och Nedre Långgatan. Namnet Kaptensgården härrör från Olaus Jonsson som var ägare vid mitten av 1800-talet och som var redare med egen frakt-slup. Frakterna bestod mestadels av fiskprodukter, granit, tegel, trä och spannmål.[3]

Fastigheten ägs sedan 1974 av Tanums kommun då den donerades till kommunen av gårdens sista ägare Elsa Johansson. I donationsbrevet stipuleras att byggnaden skall användas som museum och att delar av möblemanget skall bevaras.[2]

År 2004 bildades den ideella föreningen Kaptensgårdens vänner.[4]

Beskrivning redigera

Den äldsta delen av huset byggdes troligen vid sillfiskeperiodens höjdpunkt i Tanum, cirka år 1780. Omkring 1856 byggdes huset på med en andra våning samt förlängdes och breddades. Byggnaden är uppförd i två våningar med suterrängkällare och har alltså en äldre stomme som senare har byggts till, vilket resulterat i en ovanlig planlösning. Denna har, i likhet med många andra ursprungligen mindre enkelstugor, kommit att influeras av såväl norska byggtraditioner, som det västsvenska dubbelhuset.[3]

Vid norra gaveln finns en förvaringsbod som är sammanbyggd med angränsande fastighet.[3]

Stommen är av knutat timmer medan tillbyggnaden från 1856 är i korsvirke. Tekniken och dess utbredning är ännu föga känd i Bohuslän. Byggnadens fasader är täckta av vitmålad locklistpanel. Fönstren är av två-luftstyp med spröjs och har varierande omfattningar. Taket är täckt med enkupigt tegel.[3]

Gatan täcks av kullersten och gatsten. Mot väster, gränsande mot Nedre Långgatan, finns en mindre trädgård.[3]

Kaptensgården är unik; inte bara genom att vara bevarad som den såg ut under senare delen av 1800-talet, utan även för att den har en ovanlig och spännande byggnadshistoria. Gårdens kulturhistoriska värde förhöjs genom sitt typiska läge i direkt anslutning till den kullerstensbelagda Kaptensgatan.[2]

Referenser redigera

  1. ^ ”Tanum kn, GREBBESTAD 7:2 KAPTENSGÅRDEN I GREBBESTAD – Karta”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaKarta.raa?anlaggningId=21000001474580&page=karta. Läst 3 april 2021. 
  2. ^ [a b c] ”Byggnadsminnesförklaring av Kaptensgården i Grebbestad samhälle på fastigheten Grebbestad 7:2, Tanums socken och kommun”. Länsstyrelsen Västra Götalands län. 16 december 2008. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa?dokumentId=21000001823573&thumbnail=false. Läst 3 april 2021. 
  3. ^ [a b c d e f] ”Tanum kn, GREBBESTAD 7:2 KAPTENSGÅRDEN I GREBBESTAD – Anläggning – Historik”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21000001474580&page=historik&visaHistorik=true. Läst 3 april 2021. 
  4. ^ Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 83. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 

Vidare läsning redigera

  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 82-83. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 

Externa länkar redigera