Öppna huvudmenyn

Kappa Canis Majoris

Variabel stjärna i Stora hundens stjärnbild

Kappa Canis Majoris, (κ Canis Majoris, förkortat Kappa CMa, κ CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna[13] i den södra delen av stjärnbilden Stora hunden. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på +3,87[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på ca 5,0[1] mas beräknas den befinna sig på ca 660 ljusårs (202 parsek) avstånd från solen.

Kappa Canis Majoris
Canis Major IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora hunden
Rektascension06t 49m 50,45933s[1]
Deklination-32° 30′ 30,5225″[2]
Skenbar magnitud ()3,87[3] (3,40-3,97)[4]
Stjärntyp
SpektraltypB1.5 Ve[5] eller B1.5 IVe[6]
U–B-0,97[3]
B–V-0,116 ± 0,007[7]
VariabeltypGamma Cassiopeiae-variabel (GCAS)[4]
Astrometri
Radialhastighet ()14,00 ± 4,1[8] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -8,84 ± 0,10[1] mas/år
Dek.: 3,73 ± 0,13[1] mas/år
Parallax ()4,95 ± 0,12[1]
Avstånd660 ± 20  (202 ± 5 pc)
Absolut magnitud ()-3,03[9]
Detaljer
Massa12,2 ± 0,3[10] M
Radie5,9[11] R
Luminositet18 876[12] L
Temperatur24 600[11] K
Ålder13,3 ± 1,2[10] miljoner år
Andra beteckningar
13 Canis Majoris, GC 8946, IRAS 06479-3226, SRS 31180, GCRV 4452, JP11 1437, TD1 8307, ALS 14870, GEN# +1.00050013, 2MASS J06495046-3230305, TYC 7092-2576-1, CD-32 3404, GSC 07092-02576, N30 1488, UBV 6783, CPC 17 2994, HD 50013, PMC 90-93 796, UBV M 12504, CPD-32 1311, Hen 3-18, PPM 283177, uvby98 100050013, EM MWC 155, HIC 32759, ROT 6464, EUVE J0649-32.4, HIP 32759, SAO 197258, JE82 243, FK5 1180, HR 2538, SKY# 12056, AAVSO 0646-32[2]

Innehåll

EgenskaperRedigera

Kappa Canis Majoris är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B1.5 Ve.[5] e-suffixet anger att den är en snabbt roterande Be-stjärna med en dispergeringsskiva av uppvärmd gas.[11] Radien hos den emitterande skivan är ungefär 0,20 ± 0,06 AE, eller ca 3,7 gånger stjärnans radie.[14] Stjärnan har en massa som är ca 12[10] gånger solens massa, en radie som är ca 6[11] gånger större än solens och utsänder ca 18 900[12] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 24 600 K.[11]

Kappa Canis Majoris är en eruptiv variabel av Gamma Cassiopeiae-typ. Den varierar mellan skenbar magnitud +3,40 och 3,97 utan skönjbar periodicitet.[4] Stjärnan blev 50 procent mera ljusstark mellan 1963 och 1978, med en ökning från magnitud ca 3,96 till 3,52.[15]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kappa Canis Majoris, 21 maj 2019.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* Kap CMa – Be Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Kap+CMa&submit=SIMBAD+search. Läst 5 juni 2017. 
  3. ^ [a b c] Feinstein, A.; Marraco, H. G. (November 1979), "The photometric behavior of Be Stars", Astronomical Journal, 84: 1713–1725, Bibcode:1979AJ.....84.1713F, doi:10.1086/112600.
  4. ^ [a b c] ”Kap CMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=5508. Läst 5 juni 2017. 
  5. ^ [a b] Watson, Christopher (January 4, 2010), "Kappa Canis Majoris", AAVSO Website, American Association of Variable Star Observers, hämtad 2014-02-24.
  6. ^ Hiltner, W. A.; et al. (July 1969), "MK Spectral Types for Bright Southern OB Stars", Astrophysical Journal, 157: 313–326, Bibcode:1969ApJ...157..313H, doi:10.1086/150069.
  7. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=32759. Läst 5 juni 2017. 
  8. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  9. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  10. ^ [a b c] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x.
  11. ^ [a b c d e] Meilland, A.; Stee, Ph.; Chesneau, O.; Jones, C. (October 2009), "VLTI/MIDI observations of 7 classical Be stars", Astronomy and Astrophysics, 505 (2): 687–693, arXiv:0908.1239, Bibcode:2009A&A...505..687M, doi:10.1051/0004-6361/200911960.
  12. ^ [a b] Hohle, M. M.; Neuhäuser, R.; Schutz, B. F. (April 2010), "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants", Astronomische Nachrichten, 331 (4): 349, arXiv:1003.2335, Bibcode:2010AN....331..349H, doi:10.1002/asna.200911355.
  13. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  14. ^ Rivinius, Thomas; et al. (2013), "Classical Be stars. Rapidly rotating B stars with viscous Keplerian decretion disks", The Astronomy and Astrophysics Review, 21: 69, arXiv:1310.3962, Bibcode:2013A&ARv..21...69R, doi:10.1007/s00159-013-0069-0.
  15. ^ Kaler, James B. (March 1, 2013). "Kappa Canis Majoris". Stars. University of Illinois. Hämtad 2014-02-24.

Externa länkarRedigera