Kanna är ett gammalt svenskt rymdmått för såväl våta som torra varor. Den var gjord av trä i kubisk form eller en cylinder av metall för torra varor och metall i konisk eller cylindrisk form för våta varor. Standardiseringen för kannan bestämdes genom kunglig förordning 1737 och 1739. I det nyare svenska decimalsystemet infört 1855 var kannan en rymdmåttsenhet med 1 kanna = 1/10 kubikfot = 2,617 liter. I stadgan från 1855 var vikten av en kanna vatten vid ett lufttryck av 25,6 decimaltums kvicksilvertryck och + 15° C 6,1522 skålpund.[1]

En kanna = 2 stop = 2,62 liter. Enligt 1665 års regler var 1 kanna = 2,617 liter. För våta varor var 1 kanna= 1/48 tunna = 2 stop = 8 kvarter = 32 jungfrur (ort).

För torra varor var 1 kanna= 1/56 tunna = 4/7 kappe (1 kappe = 4,6 liter)

Äldre svenska större våtvarumått[2] redigera

Foder Pipa Oxhuvud Fat (Åm) Halvfat Ankare Halvankare Kanna Liter
1 2 4 6 12 24 48 360 942,12
1 2 3 6 12 24 180 471,06
1 1,5 3 6 12 90 235,53
1 2 4 8 60 157,02
1 2 4 30 78,51
1 2 15 39,255
1 7,5 19,6275
1 2,6170

Äldre svenska mindre våtvarumått[3] redigera

Kanna Stop Halvstop Kvarter Halvkvarter Jungfru (Ort) Liter
1 2 4 8 16 32 2,617
1 2 4 8 16 1,3085
1 2 4 8 0,65425
1 2 4 0,327125
1 2 0,1635625
1 0,08117813

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Kanna (2) i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  2. ^ Carlsson, Albert W (1993). Med mått mätt : svenska och utländska mått genom tiderna (2., oförändr. utg). Stockholm: LT. sid. 40. Libris 7253576. ISBN 9136031577 
  3. ^ Carlsson, Albert W (1993). Med mått mätt : svenska och utländska mått genom tiderna (2., oförändr. utg). Stockholm: LT. sid. 41. Libris 7253576. ISBN 9136031577