Kalium-40 (40K) är en naturligt förekommande radioaktiv isotop av kalium med en halveringstid på 1,251 miljarder år och utgör 0,012 procent av allt kalium på jorden. Kalium-40 omvandlas vanligtvis genom betasönderfall till kalcium-40 (89,28%) enligt:

I nästan alla övriga fall (10,72%) sker elektroninfångning till argon-40 genom:

men sällsynt förekommer även β+-sönderfall (i 0,001% av fallen):

Omvandlingen till argon är viktig inom geologi där den används för åldersbestämning av mineral och bergarter (kalium-argondatering).[1]

Det kalium-40 som finns i människorkroppen ger en normal person en stråldos på knappt 0,2 mSv/år[2] , vilket är en icke försumbar andel av den bakgrundsstrålning som människor exponeras för oavsett andra miljö- och livsstilsfaktorer.[3]

Referenser redigera

  1. ^ Att mäta geologisk tidNaturhistoriska Riksmuseet.
  2. ^ Andersson, Pål (2007). Strålmiljön i Sverige. SSI-rapport, 0282-4434 ; 2007:02. Stockholm: Statens strålskyddsinstitut. Libris 10665865. https://www.iaea.org/inis/collection/NCLCollectionStore/_Public/42/022/42022589.pdf. Läst 10 mars 2018 
  3. ^ Heureka!: fysik. Kurs 1 (1. uppl). Natur & kultur. 2011. ISBN 978-91-27-56727-6. OCLC 753331138. https://www.worldcat.org/oclc/753331138. Läst 13 december 2021 

Källor redigera