Kabinettskåp är ett mindre skåp med inredning av fack och lådor. Skåpet är vanligen täckt av två dörrar, och kan även ha skrivskiva och benställning.

Kabinettskåpen uppfanns i Spanien i början av 1500-talet och tillverkades där och i Italien under första hälften av 1500-talet. De var från början en sorts portabel kombination av skrivbord och dokumentförvaring. Skåpen hade en eller två låsbara dörrar, en utfällbar eller utdragbar skrivskiva och flera lådor för förvaring av dokument och skrivdon. [1] Från Italien spred sig skåpsmodellen norrut till Tyrolen, Böhmen och Holland. Viktiga tillverkningsorter var Augsburg, Nürnberg, Cheb och Antwerpen. Ännu omkring 1550 kallades möbeln Schreibtisch, alltså skrivschatull och tillverkades av europeiska träslag som lönn, fur, bok, ek. De dekorerades vanligen med intarsiaarbeten, rullverk, geometriska figurer och ruinlandskap, ofta i manieristisk stil. Konstnären Lorenz Stöers 1567 utgivna Geometira et Perspeciva med träsnittsförlagor för snickeriarbetare, fick stor betydelse för motivvalet, enskilda träsnitt ur den hade börjat spridas redan 1555. [2]

Som portabla skrivbord mätte skåpen ca.50x50x25. Så småningom blev dock skåpen större och försågs med ett underrede, ofta med skruvade ben i typisk barockstil.

I slutet av 1500-talet och under 1600-talet utvecklades kabinettskåpet till en riktig praktmöbel för hemmet, och portföljfunktionen hamnade i bakgrunden. Nu ville man ha extravaganta skåp i dyrbara träslag som ebenholtz. Dekoren skulle vara rikt snidad och skulpterad, både på lådfronter och underrede. Skåpdörrarna pryddes med målningar eller med inläggningar i elfenben, sköldpadd, tenn, silver, ädelsten med mera.

De många lådorna och facken fylldes med souvenirer och spännande exotiska saker från resor eller gåvor från långväga gäster. Kabinettskåpet blev en statusmöbel till barockhemmets prydno och ofta samlades man kring skåpet vars innehåll bar på berättelser från färder till andra riken och platser långt bort, av vilka husets herre generöst lät familj och gäster ta del.

Ett vackert 1600-tals kabinettskåp kan idag betinga ett värde mellan en halv och en miljon kronor. [3]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Jan Durdík. ”Möbler (av D. Hníková)”. Den stora antikvitetsboken. Stockholm: Tiden. Libris 9624622. ISBN 91-550-0509-8 
  2. ^ Kabinettskåp med trämosaik, Jan Gerber i Kulturen 1974
  3. ^ https://www.bukowskis.com/sv/auctions/559/446-kabinettskap-barock-1600-talets-andra-halft-troligen-flandern

Övriga källor redigera

  • Antikexpert Lars Lundberg, Lund