Kurdistans demokratiska parti (kurdiska: پارتی دیموکراتی کوردستان, Partiya Demokrat a Kurdistanê), vanligen förkortat KDP eller ibland PDK, är ett politiskt parti i Irakiska Kurdistan. KDP har under 2000-talet varit det största partiet i Irakiska Kurdistan och ingått i Kurdistans regionala regering. Partiet förespråkar kurdisk nationalism, ekonomisk liberalism, klassisk liberalism, nationalkonservatism, välfärdssamhälle och atlanticism.[1][2][3]
| Kurdistans Demokratiska Parti Partiya Demokrat a Kurdistanê پارتی دیموکراتی Parti démocratique du Kurdistan | |
 | |
| Förkortning | KDP eller PDK |
|---|---|
| Land |  Irakiska Kurdistan |
| Partiledare | Masoud Barzani (1979) |
| Partiordförande | Nechirvan Idris Barzani |
| Grundat | 1946 |
| Grundare | Mustafa Barzani |
| Huvudkontor | Erbil, Kurdistan |
| Antal medlemmar | 470 000 |
| Politisk ideologi | Kurdisk nationalism[1] Ekonomisk liberalism[1] Klassisk liberalism[1] Konservatism[1] Atlanticism[1] |
| Politisk position | Center |
| Färg(er) | Gul |
| Ungdomsförbund | KDP-youth |
| Kurdisk politik Politiska partier Val | |
KDP grundades 1946 i Bagdad, Irak av Mustafa Barzani och Fahad Ahmad Feyli med stöd från intellektuella kurder från irakiska och iranska Kurdistan. Det första KDP kongressen hölls i Bagdad; bestod mestadels av feylikurdiska affärsmän och kurdiska krigstammar. Partiet brukar beskrivas som ett kurdisk-nationalistiskt parti. Dess ledning domineras av Barzanisläkten och partiets uttalade ideologier är lag och ordning, konservatism, ekonomisk liberalism och kurdisk nationalism. Den vill bygga en "socialt orienterad" ekonomi och listar civil solidaritet och social rättvisa som grunden för sin ideologi.[4]
Historia redigera
KDP höll sin första kongress i Bagdad den 16 augusti 1946 finansierad och organiserad av feyli-kurderna i Bagdad. De 32 delegaterna valde en centralkommitté med Hamza Abdullah som generalsekreterare, Shaykh Latif och Kaka Ziad Agha som vicepresidenter och Barzani som president-i- exil. Partiet krävde autonomi för irakiska Kurdistan och påstod att den politiska och ekonomiska situationen för kurderna i Irak skilde sig från Irans. Partiprogrammet var inte specifikt om något socialt eller ekonomiskt innehåll av rädsla för att alienera de mycket konservativa prinsarna, schejkerna och borgarna som hade gått med på att stödja det. KDP har traditionellt varit allierad med Kejsardömet Iran, Israel, Frankrike, USA och även Sovjetunionen.[5] Länderna höll nära ekonomiska och militära samarbeten med kurderna då alla parterna hade gemensamma intressen. Mustafa Barzani var personligen nära vän med Irans kejsare, Frankrikes Georges Pompidou och Israels Moshe Dayan.[5]
Partiledare redigera
- 1946–1979: Mustafa Barzani
- 1979–: Massoud Barzani (biträdande sedan 2010: Nechirvan Barzani)
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kurdistan Democratic Party, 2 oktober 2020.
Noter redigera
- ^ [a b c d e f] ”What Changes Will the Kurdistan Democratic Party Congress Bring?”. https://epc.ae/en/details/featured/what-changes-will-the-kurdistan-democratic-party-congress-bring-.
- ^ ”About Kurdistan | Foreign Relations - Kurdistan Democratic Part, KDP”. www.kdp-fro.krd. https://www.kdp-fro.krd/aboutkurdistanen. Läst 22 februari 2023.
- ^ ”"We are Indo-European": Kurds, on-going colonialism, and the afterlife of Race” (på engelska). Goldsmiths, University of London. https://www.gold.ac.uk/calendar/?id=13249. Läst 22 februari 2023.
- ^ ”About Kurdistan Democratic Party”. www.kdp.info. https://www.kdp.info/p/p.aspx?p=1&l=12&s=010000&r=344. Läst 11 februari 2023.
- ^ [a b] Ghanem, Asʿad (2017). Gülistan Gürbey, Sabine Hofmann, Ferhad Ibrahim Seyder. red. Between state and non-state: politics and society in Kurdistan-Iraq and Palestine. Palgrave Macmillan. ISBN 978-1-137-60181-0. Läst 4 augusti 2023