Hos fåglarna är "magen" uppdelad i två delar: En främre del, körtelmagen (proventriculus), och en bakre del, muskelmagen (ventriculus). Körtelmagen är ett körtelrikt avsnitt som producerar magsaft, det vill säga saltsyra och proteolytiska enzymer.[1] Körtelmagen är relativt liten hos landlevande och växtätande fåglar, men betydligt större hos vattenlevande köttätare, som använder den till att lagra byten.[2]

Matsmältningskanalen hos en gräsand: 3 = körtelmage, 4 = muskelmage.

Hos albatrosser, stormfåglar och stormsvalor produceras och lagras magolja i körtelmagen.[3]

Papegojor kan få en sjukdom kallad PDD (proventricular dilation disease) vilken orsakar viktförlust, svaghet, matsmältningsstörningar och neurologiska störningar. Osmälta frön i spillningen och avtärdhet är de tydligaste tecknen på sjukdomen som förefaller orsakas av ett bornavirus.[4]

Referenser redigera

  1. ^ Oliveira, D., Colaço Filho, MAC., Santos, JF., Oliveira, D. and Barbosa, AMS, Anatomic description of the proventriculus and gizzard of an ostrich (Struthio camelus) Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Braz. J. Morphol. Sci., 2008, vol. 25, no. 1-4, sid. 6.
  2. ^ Lauralee Sherwood, Hillar Klandorf, Paul Yancey, Animal Physiology: From Genes to Organisms,2013, ISBN 0-8400-6865-4 sid. 681.
  3. ^ Darren Naish, Living the pelagic life: of oil, enemies, giant eggs and telomeres (petrels part II), Scientific American, March 14, 2012.
  4. ^ Gerry M. Dorrestein et al., 2010, Overview of the role and diagnosis of avian bornavirus related to PDD in Psittacines