Björkör är en by med ett hemman i Föglö kommun på Åland, numera avfolkad. Den utgörs av en vidsträckt arkipelag belägen huvudsakligen väster om ön Björkör, där bebyggelsen finns. Efter att hemmanet blev obebott i början av 1960-talet gjordes hela arkipelagen 1966 till naturreservat. Björkör ingår sedan 2006 i Ålands södra skärgårdsförsamling och hörde tidigare till Föglö församling.
| Björkör | |
| By | |
 Björkörs hemland. Bostadshuset med omgivningar. 27 juli 2013.
| |
| Land |  Finland
|
|---|---|
| Autonom region |  Åland
|
| Område | Ålands skärgård |
| Kommun | Föglö |
| Församling | Ålands södra skärgårdsförsamling |
| Havsområde | Skärgårdshavet |
| Läge | Björkör (ön) |
| - koordinater | 59°56′20″N 20°13′11″Ö / 59.9388°N 20.2197°Ö |
| Folkmängd | 0 (ingen fast bosättning) |
| Befolkades | 1758 |
| Avfolkades | 1960 (cirka) |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Registerby | 062-401[1] |
  Byns läge på Åland.
| |
| Visa på detaljerad karta: Kartplatsen | |
Geografi
redigeraBjörkörs arkipelag sträcker sig åt sydväst från Föglö ut mot Ålands hav. Den har vattengräns i öster mot byn Bråttö och i norr och väster mot Lemlands kommun. I söder gränsar Björkör vatten mot öppet hav.
”Gyttret av kullriga bergsholmar, småskär och undervattensgrynnor bildar en fångstarm som gör att trafiken från Ålands hav mot Finland måste söka sig in i det smala Ledsundet och vidare in i Ledfjärden”, skriver Jan Andersson i boken Rödhamns värld, där ett avsnitt handlar om ”Björkör – det sista skärgårdsriket”.[2]
Längre ner finns en lista över större holmar och skär som hör till Björkör.
Historia
redigeraHolmen Björkör var sedan urminnes tider en allmänning. De så kallade häradsallmänningsholmarna på Åland, som senare kallades kronoallmänningar, finns enligt Erik Bertell förtecknade första gången 1556. Nya förteckningar gjordes omkring hundra år senare (1659 och 1661), och senare finns de listade utan större förändringar bland annat 1692, 1730, 1752 och 1775.[3]
I förteckningarna från 1659 och 1661 omtalas att Björkör då arrenderades av Bråttöborna. Så var fallet också på 1730-talet. Av domboken den 22 februari 1738 framgår att bönderna i Bråttö betalade 4 daler silvermynt om året i arrende. I första hand torde de ha fiskat strömming där, sannolikt jagade de också säl. Möjligen nyttjade de också holmarna för bete.
Björkör befolkas
redigeraBjörkör fick sina första fasta invånare 1758 när två par i trettioårsåldern flyttade dit: Tomas Mattsson (1726–1794) och hans hustru Anna Mattsdotter (1730–1801) samt Johan Johansson och hans hustru som också hette Anna Mattsdotter. De var alla hemma från byn Hellsö i skärgårdssocknen Kökar (kapell under Föglö), så de hade växt upp i förhållanden som liknade dem på Björkör. Skillnaden var att på Kökar bodde mängder med människor, bara i Hellsö fanns tolv bondgårdar. På Björkör skulle de leva ensamma på en liten holme. Johan Johansson och hans hustru gav upp efter några år och återvände till Hellsö, men Tomas Mattsson och hans hustru blev kvar och byggde upp skärgårdshemmanet på Björkör.
Björkör kom sedan att brukas bland deras efterkommande till mitten av 1900-talet. Den siste av den gamla släkten var Algot Mattsson (1910–94) – en sonsons sonsons sonson till Tomas och Anna – som flyttade därifrån 1950, men hans åldrige far Johan Mattsson (1876–1962) stannade sedan ensam kvar på Björkör till kort före sin död.[4]
Den första karta
redigeraDen första karta över Björkör upprättades 1774 av lantmätaren Christian Braxer. I texten till kartan nämns att kronoallmänningen då beboddes av Tomas Mattsson, som 1760 hade erhållit landshövdingens fullmakt att bebygga holmen, och vid 1768 och 1774 års auktioner även hade ropat in området för 10 daler och 16 öre silvermynt i årligt arrende. Lantmätaren räknar sedan upp alla holmarna och beskriver deras beskaffenhet. På själva Björkör fanns några ängar – Norrhagen, Hemhagen och Söderhagen – som gav hö, medan resten av holmen bestod av berg med små dälder där det växte asp, al och björk som gav Tomas Mattsson ved att elda med och även en del vinterfoder i form av löv åt djuren. Vidare sägs om Brännskär – som exempel – att holmen ”består av berg med enebuskar och någon små björkskog samt rönn- och alskog beväxta, föder tio får i fyra veckor”. Timmer och virke till gärdsgårdar fanns däremot inte på Björkör utan måste skaffas från annat håll. Fjällfisk fanns heller inte eftersom ”härstädes ej äro några möten eller vikar, varest fisken kan hava stånd”, det vill säga det fanns inga bra platser för fisken att vara på. Dock kunde under somrarna någon badfisk fångas till husbehov. Skötläggning (strömmingsfiske med skötar) bedrevs vid Örskär. Fångsterna var så goda att de räckte till husbehov och till en årlig försäljning av mellan fyra och sex tunnor strömming. Sälskytte bedrevs också, och varje år brukade sju eller åtta sälar kunna fångas.
Livet på Björkör var speciellt. Fisket och jakten hade stor betydelse, särskilt strömmingsfisket och säljakten, som vi ser av lantmätare Braxers beskrivning. Stora mängder salt strömming såldes varje år till Helsingfors, och för pengarna köptes nödvändiga varor som salt och spannmål. Något egentligt jordbruk existerade inte utan marken användes till slåtter. Björkör var enligt jordeböckerna ett lotshemman (så redan 1795), och på östra delen av hemlandet fanns en lotsstation. Under första världskriget var rysk militär stationerad vid lotsstugan. Stationen drogs in 1937, och lotsstugan brändes ner 1968.[5]
Hemmanet skapas
redigeraÅr 1775 ombildades den gamla kronoallmänningen Björkör till ett kronohemman. Tomas Mattsson hade ropat in besittningsrätten på en auktion hållen vid 1775 års ting, enligt 1777 års jordebok. Kronohemmanet skattköptes den 4 oktober 1887 av Mats August Mattsson (1853–1890), en sonsons sonson till Tomas Mattson. Därmed blev hela arkipelagen privatägd.
Naturreservatet
redigeraEfter Johan Mattssons död 1962 sålde arvingarna hela Björkörs arkipelag till en helsingforsbo, men Ålands landskapsstyrelse beslöt 1965 att lösa in hemmanet med hjälp av jordförvärvslagen, och sedan 1966 är Björkör ett naturreservat. Landskapsregeringens miljöbyrå ansvarar för skötseln. Deras trägna arbete har resulterat i att Björkör är ett av Ålands finaste utfärdsmål.[6]
Björkör den 27 juli 2013
redigera-
Björkör från sjön. -
Sjövistet. -
Vy från Björkör mot arkipelagen. -
Vy från hemlandet. -
Betande ungdjur håller landskapet öppet. -
Generationers odlarmöda. -
"Se Guds härliga natur." En uppmaning 1934 i sten från Björkörs siste beboare, Johan August Mattsson. -
Minnessten över Johanna Greta Andersdotter (1791–1851) som just här blev ihjälstångad av en tjur.
Holmar och skär som hör till Björkör (urval)
redigeraNågra av de större holmarna i Björkörs arkipelag är:[7]
- Björkör (visa på karta), 60 hektar, hemlandet där bebyggelsen finns, 600 meter i nord-sydlig riktning och 1200 meter i öst-västlig med en högsta punkt på 15 meter över havet.
- Gropskär (visa på karta), 4,3 hektar, största längd 330 meter. – Kallas 1774 Vattuskär. På skäret finns en vattugrop som bidragit till friskvattenförsörjningen, särskilt under torrtider.[8]
- Kårdiskan (visa på karta), 6,3 hektar, största längd 450 meter.
- Långören (visa på karta), belägen inom Lemlands kommuns gränser men hör till Björkör och Föglö kommun, 20,9 hektar, största längd 1200 meter.
- Norra Askskär (visa på karta), 11 hektar, största längd 480 meter.
- Norra Brännskär inklusive Alkobben (visa på karta), 5,8 hektar, största längd 600 meter.
- Rönnskär (visa på karta), 3,1 hektar, största längd 270 meter.
- Sarvkobb (visa på karta), 2,2 hektar, största längd 290 meter.
- Sarvkobbs grunden (visa på karta), 0,8 hektar, största längd 130 meter.
- Skräckskär (visa på karta), belägen inom Lemlands kommuns gränser men hör till Björkör och Föglö kommun, 6 hektar, största längd 400 meter.
- Stora Karskär (visa på karta), 6,5 hektar, största längd 370 meter.
- Vivarskär (visa på karta), 5,9 hektar, största längd 350 meter.
- Örskär (visa på karta), 4 hektar, största längd 320 meter.
- Östra Sundskär (visa på karta), belägen inom Lemlands kommuns gränser men hör till Björkör och Föglö kommun, 5,6 hektar, största längd 370 meter.
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ ”Kommuner och byar 2013” (excel-fil). Lantmäteriverket. https://www.maanmittauslaitos.fi/sv/information-om-lantmateriverket/organisation/statistik. Läst 6 augusti 2024.
- ^ Andersson 2003, s. 320 f.
- ^ Bertell 1983, s. 193 f.
- ^ Skogsjö 2009, s. 36.
- ^ Högnäs 1995, s. 18.
- ^ Andersson 2003, s. 329.
- ^ Uppgifter om areal och längd enligt: Lantmäteriverket: Terrängkarta 1:100 000, hämtad 2017-02-21 från filnedladdningstjänsten avgiftsfri data
- ^ Solstrand 1988, s. 174.
Tryckta källor
redigera- Andersson, Jan (2003). Rödhamns värld: historien om livet vid Ålands stora farled. [Mariehamn]: Ålands landskapsstyrelse, museibyrån. Libris 9321806. ISBN 9518946914
- Bertell, Erik (1983). Skattedistrikt och förvaltningsområden på Åland under tidigt 1500-tal. Skrifter utgivna av Ålands kulturstiftelse. XII. Mariehamn: Ålands kulturstiftelse. Libris 8388493. ISBN 951-95089-7-X
- Högnäs, Per-Ove (1995). Kulturmiljöinventering Föglö. Rapport. Mariehamn: Ålands Landskapsstyrelse, Museibyrån. Etnologiska sektionen. ISBN 951-8946-40-X. https://kartor.regeringen.ax/dokument/km/F%C3%B6gl%C3%B6.pdf
- Skogsjö, Håkan (2009). Familjer och gårdar i Föglö : från stormaktstid till nutid. Mariehamn. ISBN 978-952-67154-3-8
- Solstrand, Per Henrik (1988). ”Ortnamnen i Föglö”. Föglö. Del II. ISBN 952-90027-6-9
Vidare läsning
redigera- Andersson, Jan (2003). ”Björkör – det sista skärgårdsriket”. Rödhamns värld. sid. 320–329
- Danielsson, Walter (1972). ”Livet på ett skärgårdshemman – Björkör under senare delen av 1800-talet och fram till 1950-talet”. Åländsk odling: sid. 101–144. – Artikeln också publicerad i boken Föglö. Del II (1988), sid. 21–44.
- Lindqvist, Bertil (1999). ”Björkörs enstaka hemman”. Spirkasen 22.