Julius Milde
Carl August Julius Milde, född 2 november 1824 i Breslau, död 3 juli 1871 i Merano, var en tysk botaniker. Milde var läroverkslärare i Breslau, museiföreståndare där och titulärprofessor. Han var en energisk forskare samt framstående moss- och ormbunkskännare. Av hans många botaniska skrifter är de förnämsta Monographia Equisetorum (1865), Filices Europæ et Atlantidis, Asiæ minoris et Sibiriæ (1867) och Bryologia silesiaca (1869).
| Julius Milde | |
 | |
| Född | 2 november 1824[1] Wrocław |
|---|---|
| Död | 3 juli 1871[1] (46 år) Merano, Italien |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Universitetet i Wrocław[2]  |
| Sysselsättning | Botaniker, bryolog, pteridolog, universitetslärare[3] |
| Redigera Wikidata | |
Auktorsnamnet Milde kan användas för Julius Milde i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
Källor redigera
- Milde, Karl August Julius i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
- ^ [a b] SNAC, Carl August Julius Milde, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ flera författare, Gottlob Ludwig Rabenhorst, Georg Winter, Carl Gustav Sanio, Carl Prantl, Georg Hans Emmo Wolfgang Hieronymus, Paul Christoph Hennings, Gustav Lindau, Robert Knud Friedrich Pilger, Hermann Reimers & Otto Christian Schmidt (red.), Hedwigia : Ein Notizblatt für kryptogamische Studien, vol. 10, unknown value, C. Heinrich och unknown value, , s. 145, ”Im November 1846 begann Milde an der hiesigen Universität seine philosophischen Studien.”.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]