Juho Suni
Juho Suni, född 13 juli 1921 i Karhila, Duderhoff socken, Ingermanland, Leningrad oblast, död 1992, var en rysk-svensk målare, tecknare, grafiker och skulptör.
| Juho Suni | |
 | |
| Född | 13 juli 1921 |
|---|---|
| Död | 1992 |
| Utbildad vid | Kungliga Konsthögskolan  |
| Sysselsättning | Konstnär |
| Redigera Wikidata | |
Han var son till lantbrukaren Mikael Suni och Maria Ruotsi och från 1953 gift med Kerstin Thorén. Suni studerade skulptur vid Leningrads 1:a pedagogiska konstskola och som stipendiat vid Helsingfors konstakademi samt som elev till Hugo Zuhr och Bror Hjorth vid konstakademien i Stockholm och under studieresor till Frankrike och Norge. Han kom som flykting till Sverige 1944 och blev senare svensk medborgare. Hans konstutövande i Sverige kan delas in i tre perioder. Den första fram till 1950 kännetecknad av en impressionistisk stil, så småningom blev hans konst mer influerad av Paul Cézannes naturalistiska stil för att slutligen hämta intryck från ostasiatisk och finländskt måleri. När kamratgruppen Unga gävleborgare bildades omkring 1950 blir han inspirerad av idédiskussionerna i gruppen som leddes av Hugo Wickman och han kastar sig in med djärva experiment inom skilda tekniker och material. Han gör även en abstrakt kortfilm i färg som visas i Gävle 1955. Omkring 1955 gör han en helomvändning i sitt konstnärskap och arbetar mycket med en bruntonig tempera i små format och ett intimistiskt motivval. Han börjar även arbeta med skulptur och utför en del mindre föremål i gips, brons och terrakotta. I början av 1960-talet började han arbeta med grafik och utförde ett flertal blad i varierande tekniker som han kunde producera tack vare bildandet av Sällskapet Gävle grafiker som stod för hårdvaran vid grafikframställningen. Separat ställde han ut i bland annat Helsingfors 1943, Tammerfors 1944, Falun 1946, Göteborg 1947 och på Galerie Æsthetica 1954 samt Modern konst i hemmiljö 1960 dessutom nästan årligen i Gävle. Tillsammans med Mona Söderberg ställde han ut i Hudiksvall och tillsammans med Egon Ericsson-Weinemo på De Ungas salong och tillsammans med Yngve Dahlbäck och Hugo Wickman i Eskilstuna. I samlingsutställningar debuterade han i Leningrad 1940 och han var en regelbunden utställare i utställningar arrangerade av Gävleborgs läns konstförening, Sveriges allmänna konstförenings Sverigesalonger på Liljevalchs konsthall och Nationalmuseums Unga tecknare. Bland hans offentliga arbeten märks två grindar i järnsmide och en gjutjärnsrelief för Lillhagsskolan i Gävle, skulpturen Dikt i Sandviken samt ett flertal grupper i Gävle. Suni är representerad vid Moderna museet[1], Gävle museum, Hälsinglands museum, Hudiksvalls museum, Sandvikens kommun och Tammerfors kommun.
Tryckta källor redigera
- Svenskt konstnärslexikon del V sid 322, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390296