Öppna huvudmenyn

Jota Herculis

variabel stjärna i stjärnbilden Herkules

Jota Herculis (ι Herculis, förkortat Jota Her, ι Her), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en multipelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Herkules. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på +3,80[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på ca 7,2[6] mas beräknas den befinna sig på ca 455 ljusårs (139 parsek) avstånd från solen.

Jota Herculis (ι)
Historisk vy över Herkules stjärnbild, där Jota Herculis är en av hjältens fötter.
Historisk vy över Herkules stjärnbild, där Jota Herculis är en av hjältens fötter.
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildHerkules
Rektascension17t 39m 27,8864s[1]
Deklination46t 00m 22,795s[1]
Skenbar magnitud ()3,80[2]
Stjärntyp
SpektraltypB3 IV[3]
U–B-0,71
B–V-0,179 ± 0,003[4]
VariabeltypBeta Cephei-variabel (BCEP)[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-20,0[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -7,48 ± 0,15[6] mas/år
Dek.: 4,53 ± 0,15[6] mas/år
Parallax ()7,17 ± 0,13[6]
Avstånd455 ± 8  (139 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()-1,97[7]
Detaljer
Massa6,7 ± 0,1[8] M
Radie5,29 ± 0,45[9] R
Luminositet2 489[2] L
Temperatur18 070 ± 194[9] K
Metallicitet-0,40 ± 0,005[10]
Vinkelhastighet6 ± 1[2] km/s
Ålder37,8 ± 8,6[8] miljoner år
Andra beteckningar
85 Herculis, GC 23965, JP11 2878, SKY# 31898, GCRV 10210, 2MASS J17392788+4600227, TD1 20820, GEN# +1.00160762, N30 3932, TYC 3510-1876-1, BLA 5, GSC 03510-01876, NSV 9501, UBV 15035, AG+46 1288, HD 160762, PLX 4028, UBV M 22339, AKARI-IRC-V1 J1739278+460022, HGAM 670, PMC 90-93 470, WDS J17395+4600A, ALS 16719, HIC 86414, PPM 56383, WDS J17395+4600Aa,Ab, BD+46 2349, HIP 86414, ROT 2477, GS83 8, CCDM J17395+4601A, HR 6588, 1RXS J173926.3+455954, AAVSO 1736+46, CSI+46 2349 1, IDS 17367+4603 A, SAO 46872, FK5 663, IRAS 17380+4601, SBC9 979[3]

Innehåll

EgenskaperRedigera

Jota Herculis är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass B3 IV,[1] som ligger i slutet av dess stadium av vätefusion.[11] Den har en massa som är ca 6,7[8] gånger solens massa, en radie som är ca 5,3[9] gånger större än solens och utsänder ca 2 500[2] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 18 000 K. [10]

Jota Herculis, eller 85 Herculis, är en pulserande variabel av Beta Cephei-typ. Den har skenbar magnitud +3,75 och varierar med en amplitud av 0,02 med en period av 3,487 dygn.[12]

Jota Herculis är en spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 113,8 dygn, vilket anger att dess närmaste följeslagare är separerad med ca 1 AE.[11] En annan följeslagare finns vid ca 30 AE från primärstjärnan, vilket ger en omloppsperiod på ca 60 år. Ytterligare en stjärna har identifierats med en gemensam egenrörelse och en vinkelseparation av 116 bågsekunder och en skenbar magnitud av 12,1.[13] Detta skulle placera den ca 18 000 AE bort från primärstjärnan, vilket ger en omloppsperiod på ca 1 miljon år.[11]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Iota Herculis, 9 april 2019.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] "V* iot Her -- Variable Star of beta Cep type". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2010-06-29.
  2. ^ [a b c d e] Szewczuk, W.; Daszyńska-Daszkiewicz, J. (2015). "Identification of pulsational modes in rotating slowly pulsating B-type stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 450 (2): 1585. Bibcode:2015MNRAS.450.1585S.
  3. ^ [a b] ”Basic data: V* Iot Her – Variable Star of beta Cep type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Iot+Her&submit=SIMBAD+search. Läst 20 juli 2017. 
  4. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=86414. Läst 20 juli 2017. 
  5. ^ ”Iot Her” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=15891. Läst 20 juli 2017. 
  6. ^ [a b c d] van Leeuwen, F. (November 2007), "Hipparcos, the New Reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357, hämtad 2010-11-21.
  7. ^ Huang, W.; et al. (2012), "A catalogue of Paschen-line profiles in standard stars", Astronomy & Astrophysics, 547: A62, arXiv:1210.7893, Bibcode:2012A&A...547A..62H, doi:10.1051/0004-6361/201219804.
  8. ^ [a b c] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
  9. ^ [a b c] Fitzpatrick, E. L.; Massa, D. (March 2005), "Determining the Physical Properties of the B Stars. II. Calibration of Synthetic Photometry", The Astronomical Journal, 129 (3): 1642–1662, arXiv:astro-ph/0412542, Bibcode:2005AJ....129.1642F, doi:10.1086/427855
  10. ^ [a b] Peters, Geraldine J.; Aller, Lawrence H. (1970), "The Chemical Composition of IOTA Herculis", The Astrophysical Journal, 159: 525, Bibcode:1970ApJ...159..525P, doi:10.1086/150328
  11. ^ [a b c] Kaler, James B., "IOTA HER (Iota Herculis)", Stars, University of Illinois, hämtad 2010-06-29
  12. ^ https://www.universeguide.com/star/iotaherculis. Hämtad 2019-04-09.
  13. ^ "CCDM (Catalog of Components of Double & Multiple stars (Dommanget+ 2002)". VizieR. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2010-06-29.

Externa länkarRedigera